Klar med Ravello

I morse blev jag klar med den sista ärmmudden på Ravello som jag stickat i enkel Magasin Duett Supersoft. Färgerna jag valde var Clementine till ränderna, Silver Grey och  den mörkare Fennel Grey.  Efter att ha fäst alla trådar körde jag den i maskin. På altanen var det varmt idag och där fick tröjan ligga och torka, redan i eftermiddags var den torr!

Vägen till färdig tröja var lite krokig till att börja med. Jag råkade ta fel storlek på stickor: 3,25 istället för 3,5. Det gjorde faktiskt c:a 3 maskor på masktätheten. Jag bestämde mig för att det fick jag ordna genom att göra fler ökningar på oket och sticka lite längre. Så jag har fem orangea ränder innan jag bytte till den mörkgrå.
Dessutom blev halslinningen alldeles för liten eftersom det var där jag hade lagt upp maskorna. När jag jobbade på oket satt jag vid ett tillfälle och försökte dra lite försiktigt i halskanten. Helt plötsligt hade jag dragit för hårt och uppläggningskanten gick av! Det är inte så lätt att fixa bara sådär, så jag tog bort hela uppläggningskanten. Det var som att ta bort sömmen på en potatispåse, fast från fel håll. Efter ett tag hade jag alla maskorna på stickan och jag maskade av dem löst i en uppläggnings om jag tycker om: Jeny's surprisingly stretchy bind off  fast jag stickar med aviga maskor istället för räta. Då blir den jättesnygg! Ser lite ut som i-cord, faktiskt.

När jag var klar tog jag fram lådan med mina Supersoft-garner. Det visade sig att det finns en del i den lådan... Man göra fler ravello med de garnerna

Så jag visade tröjan för 14-åriga dottern och hon gillade den faktiskt. Hon fick se vilka färger jag hade hemma och vi fick ihop en färgkombo som hon var väldigt nöjd med. Så det blir till att sticka en Ravello till snart!


Nu stickar jag på sonens strumpor i svart Austermann Step. Inte kul att sticka i svart, ännu tråkigare att sticka vanilla socks i svart... Snart är jag förbi hälintagningen på den första strumpan. Men jag ska inte klaga: jag låg ganska bekvämt när jag stickade i eftermiddags


Framöver planerar jag att sticka mest på Koftan Siri i Sandnes Alpakka. Men den är till att börja med inte så social stickning. Man måste koncentrera sig på mönstret. Så om jag ska sticka i sällskap behöver jag ha med mig någon lite mer automatisk stickning. Det får bli sockor den närmaste tiden.

Jag har också köpt  mönstret till Kamilla Svanlunds Mysterie-strumpor Akero. De är skrivna för att stickas i Cascade Yarns Heritage och jag har faktiskt en sådan härva som jag vann under förra vårens Sticklördag på SMHI. Det passar ju alldeles utmärkt.

Dagens sticksug

Jag råkade hitta ett nytt favoritmönster på Ravelry!

Det är Filijokus, en ny tröja av Åsa Tricosa. Jag har sett flera jättefina både koftor och tröjor av Åsa tidigare på Ravelry, men ingen som jag fallit så pladask för som Filijokus.

Den är stickad i ett lätt DK-garn, Semilla från BC garn. Men jag tänkte mig nog sticka den i Magasin Duetts Donegal Tweed. Jag har några nystan Mossgrönt i min stash, så jag tänkte att jag kompletterar med fyra nystan i en ljusare färg så blir det nog en bra randning.

Åsa använder en speciell metod, Ziggurat, när hon designar tröjor. Jag kan det inte så jättebra, men om jag förstått det hela rätt så blir det väldigt få trådar att fästa.

Jag måste skynda mig att sticka klart Ravello så jag med gott samvete kan starta en ny tröja!

En härlig tröja: Ravello

När jag hade stickat klart min Cliff var det dags att lägga upp till Ravello. Jag var jätteglad över att äntligen sticka ett plagg med rätt garn. Ravello är skriven för Holst Supersoft som är precis samma garn som Magasin Duett Supersoft, bara ett annat namn.

Jag satte igång. Det krävdes lite koncentration de första varven när man skulle skapa halslinningen, som ska vara högre i nacken än i halsen. Och varvets start var mitt bak i nacken vilket gjorde det lite speciellt, men det gick bra.

Efter de varven sätter man igång med raglan. Inga konstigheter och efter en dryg decimeter var det dags för att börja randa. Det var jättekul att sticka och jag ville inte sluta: Bara fyra varv till! :)

När jag började närma mig den fjärde orangea randen (där mönstret föreslår att man ska ta av för ärmarna) började jag bli lite fundersam över min varvtäthet. Den stämde inte riktigt. Och inte masktätheten heller, visade det sig. Jag var lite förvånad för jag hade ju mätt på min dotters tröja innan jag startade på vilken jag hade precis rätt masktäthet!

Men det gjorde inte så mycket, det är ju en uppifrån-och-ner-tröja. Det är bara att lägga till några varv till och samtidigt öka lite extra.

Jag tog av för ärmarna åtta varv senare än mönstret föreslog och stickade några varv på kroppen. Och provade. Den var väldigt tight i halsen så jag började mäta. Okets mått stämde och det var t.o.m. lite mer än Insta-vännen maria_ia_maria hade i sin raglan, så det borde räcka.

MEN. Bredden på halslinningen var 4(!)cm för smal. Konstigt!

Till slut kom jag på vad det var: Jag hade råkat ta 3.25mm-stickorna istället för 3,5mm! Inte konstigt att det blev för smått. Egentligen ingen fara för oket, men jag ville verkligen gärna ha större halslinning.

Jag satt och försökte dra lite i den. OOOPS! Då gick uppläggningen av! "Klant-Anna!" tänkte jag. Jag tog tillfället i akt och pillade bort uppläggningen maska för maska. Det tog lite tid, men det var absolut värt det!!! Sen gjorde jag en Jeny's surprisingly stretchy BO.  Med aviga maskor, Bara för att jag tycker den är så himla snygg!

Nu stämmer måttet på halsen perfekt och ikväll ska jag prova igen. Det blir nog mycket bättre!

Jag blir förstås lite irriterad över att jag gjorde misstaget med att ta lite för små stickor, speciellt nu när jag har rätt garn, men det är ingen panik egentligen för det var ganska lätt att fixa och resultatet tror jag blir jättefint. För jag Älskar färgerna på den här tröjan!

Tröjan Pebble | Cliff är klar

Ibland går det fort att sticka en tröja, ibland lite längre. Tröjan Pebble | Cliff av Shellie Andersson var en sådan tröja som tog lite längre tid. Här kommer några underbara bilder som Jannika Hammarbrink fotade häromdagen när vi träffades på stick-fika häromdagen.

©Jannika Hammarbrink

©Jannika Hammarbrink

©Jannika Hammarbrink

©Jannika Hammarbrink

Inte så jättekonstigt att den tog relativt lång tid eftersom det är mycket mönster på oket och tröjan stickas dessutom med tunt garn och med smala stickor(2½-3.0). Dessutom har stickningen fått lekat till sig lite då och då.

Det hela började med att jag såg ett underbart inspirarande inlägg av MariaOlssonKnits på Instagram. Hon hade börjat sticka på en ny tröja med ett mönstrat ok i flera färger (men bara två i taget) Jag kände att jag också ville göra en sådan tröja :)

Så på syfestivalen i höstas besökte jag Magasin Duett och köpte garnet som behövdes. Och jag började sticka på tröjan bara några dagar senare.

Oket var faktiskt klart på bara en månad, men sen gick det lite trögare. Trots att jag mätte och provade en del så fungerade inte storleken på kroppen. Det var framförallt över höfterna och mudden som tröjan blev för trång, bland annat för att den stickades med flerfärgad resår (Corugated Rib). Efter ett par månader av funderande, repade jag upp halva kroppen och gjorde mer figurformad, lite inspirerad av Marius-tröjan med runt ok jag stickade för ett och ett halvt. Det blev alltså mosstickning istället för resår och jag är riktigt nöjd med passformen nu. Och eftersom jag valde mossa på kroppen blev det så även runt halsen och på ärmslutet.

©Jannika Hammarbrink

 När väl kroppen var klar gick det ganska snabbt att sticka klart ärmarna.

Tröjan är stickad i Magasin Duett Supersoft. Jag är ganska förvånad över att jag, som tycker att de flesta typer av ullgarn är sticksigt, kan använda en tröja i Supersoft med bara ett linne under! Den är precis lagom tjock att använda under en tunn skaljacka nu när det är lite småkallt ute. Dessutom är tröjan så lätt: väger bara 225g, så den är smidig att packa ner om det blir varmt senare på dagen.

Mönstret är mycket välgjort och jag är förvånad över att det det bara har nio projekt på Ravelry. Det är verkligen värt ett bättre öde. Jag kan definitivt rekommendera er att ge Pebble | Cliff en chans.

Ett sätt att komma igång kan vara att sitckamössan Cliff Hat, som är ett gratismönster av samma designer och i samma stil. Lycka till!

Mer garn!

Idag fick jag fint paket från Magasin Duett! Som alltid fixar PetraO mycket snabb leverans och kanonfin service :)

Jag har länge suktat efter en Ravello av Isabelle Kraemer. Det är samma designer som gjort tröjan jag stickade till dottern i januari. Den ska enligt mönstret stickas i Holst Supersoft som är samma garn som Magasin Duett Supersoft. För en gångs skull använder jag alltså samma garn som designern tänkt sig!

©grasflecken 2013, länkat från Ravelry

De två grå färgerna fick jag i dagens garnleverans och jag har valt samma som i mönstret, det är Silver Grey och Flanell Grey. Sen skulle jag bara välja accentfärg och det bestämde jag mig för att göra från stashen. Där finns drygt 20 färger i olika stora nystan, allt från 10g till 50g. Det går åt knappt 50g av accentfärgen och då hade jag 7 färger att välja på: Bleached White och Moufflon (en beige färg) Jag vill nog ha lite mer färg, så då går även Tobacco bort.

Saphire Blue och Venetian var för mörka och kändes inte så roligt till sommaren.

Kvar blev de två översta, två orangea färger, Clementine och Burnt Orange. Det lutar nog åt den lite ljusare, Clementine

Jag håller på att sticka de sista varven på Pebble | Cliff och den blir nog klar idag så i morogn kan jag med gott samvete lägga upp en eller ett par tröjor till :)

Garnet gick till attack ;)

Jag har varit på stickcafé på min härliga LYS, GarnNetto.
Precis när jag gick hem stod jag och klämde på det nya garnet som de just fått hem: Sterk från Du Store Alpakka. Det är helt underbart! Ett garn på c:a 100m per 50g. Det gär gjort av merino, alpacka och lite nylon. Så det funkar utmärkt för lite tjockare strumpor. Men jag börjar drömma om att göra en till Mariusgenser med runt ok. Det är en av mina absoluta favorittröjor. Jag har använt den så mycket så att den är utsliten under ärmarna!


Men det var inte garnet som råkade följa med mig hem. Utan det var 10 nystan brunmelerad Sandnes Alpakka. Jag vill sticka en Koftan Siri i Alpakka. Även om jag redan håller på med en Siri i Mohair. Jag tror inte att man kan ha för många Siri-koftor :)
Vi får se vilken version som blir färdig först: Mohairen eller Alpakkan.

Bortskämd av min Hemlis

Om det här inlägget känns lite torftigt, beror det på att jag skriver det från paddan och det går inte riktigt lika smidigt som annars. 

Igår var det full aktivitet hemma. Vi skulle iväg med husvagnen, som vi just fått ur vinterförvaringen. Dessutom hade jag fått avisering att min nya telefon kommit till Hemköp.

Mitt i allt detta kollade jag postlådan och där låg ett vackert paket!!!

Jag förstod direkt att det var från min hemlis och den här gången berättade hon sitt namn: Knitting Cookie! 

Jag är så otroligt tacksam för hennes fina paket som lyst upp min tillvaro under de senaste månaderna och det återkommer jag mer till längre ner :)

Nu till innehållet! När jag öppnar paketet innehåller det, precis som man kunde se på formen, ett påskägg.

Och kolla innehållet!!!

Iiiiiii!!! Åh jag rörs till tårar! Jag har ända sen jag köpte mina Signatures av Morrisgarn har jag varit sugen på att testa hennes egenfärgade merinogarn. Inte minst sen Stickpodds-Elin lovordat det, jag brukar ha samma garnsafari som hon. Och så får jag det i hemlispaketet!!! Jag blev verkligen superglad!!! 

Och naturligtvis finns det godis i ägget!

En rejäl påse med lakrits med chilismak. Jag stod faktist och var sugen på att köpa precis den lakritsen förra helgen, men jag tyckte alla såg så goda ut så jag kunde inte bestämma mig för vilken smak jag skulle ha, så det blev inget alls istället, hahaha!

Och till sist, eftersom det var påsk, lite lyxigt påskgodis. Bara de goda bitarna: olika plopp, twix, fox, bananslides och inte minst: Nötcreme!!! Dottern kom direkt och ville ha ploppen, men det fick hon inte, det är ju mitt påskgodis ;) Hon får troligtvis egna plopp i sitt ägg i morgon :)

I ägget låg också ett fint kort, med en maskros (Dandelion) där hon skrev så fint.

Knitting Cookie, du har verkligen lyckats att skämma bort mig med jättefina presenter och garner jag varit stormförtjust i! Det har nästan varit som om du kunnat läsa mina tankar. När jag fick första paketet var jag på väg att planera ett projekt i just Sabdnes Alpakka, nu blev det ett annat garn jag använde, men ändå. När jag fick förra paketet hade jag precis skickat ett Supersoft till min egen hemlis eftersom jag gärna ville ha en själv :) Och nu fick jag Danelions fantastiska ekologiska Merinogarn. Jag har fått en riktig garnskatt :)

Och jag är jättenyfiken på vilket mönster du valt ut till Dandeliongarnet, men jag ger mig till tåls :) 

Än en gång stort tack för alla underbara presenter och fantastiska garner!

Så till sist lite om jag visste vem min hemlis var: Jag hade ingen aning om att det var just Knitting Cookie, även jag anade att hon bodde i Halmstad och att jag hade någon form av relation till henne på nätet. Och det hade jag ju, framför allt på Instagram, där vi har kommunicerat en hel del. Och jag ser fram emot att följa dig och din blogg även i fortsättningen.