Semester

Det är förstås inte helt otippat att jag har semester nu. Det är otroligt skönt. Jag har inte heller något emot det otroliga vädret vi har fått nu :)

En vallonsmed framför Österby klockstapel

Förra veckan spenderade vi i Österbybruk (eller Österby som invånarna själva säger). Österby är starkt präglat av järntillverkling och inte minst att det flyttade in mycket valloner under 1600-talet. Fortfarande lever många vallonska namn kvar bland invånarna.

Vi bodde på den underbara campingen Simbadets Camping. Den sköts av Marie som är underbart trevlig och håller campingen i mycket fint skick. Jag och Marie gick i samma klass i grundskolan så det är extra roligt att få träffa henne.

Min mamma bor i byn och min syster ett par mil utanför så det blir körigt att hinna med att träffa alla som vi vill. Naturligtvis blir det inte tid till alla, jag hann bara med två av skolkompisarna, så vi har klurat ut att det får bli en enkom träff för oss senare i höst istället.

Vi tog lite joggingturer runt samhället och jag gjorde också en cykeltur bort till det bad där jag spenderat många sommardagar när jag var liten, Aspobadet. Det är ett långgrunt sandbad med gräsmatta att ligga på. Prefekt för dem som ogillar sand överallt :) På vägen såg jag att det hade hänt en del med skogen sen jag var yngre. Den unga skogen hade växt mycket och blivit storskog och storskogen var nyss avverkad.

Jag tog mig en tur in till Uppsala för att gå lite på stan. När jag klev av tåget var jag alldeles förvirrad! Jag kände inte igen mig alls och visste inte vilket håll jag skulle gå mot för att ta mig mot gågatan. Men snart såg jag slottet och då fick jag ordning på orienteringen igen!

Dagens huvudmål var Yll o Tyll som enligt uppgift nu är Uppsalas enda garnaffär. Men den är så himla fin och har underbara garner! Jag letade garn till Hitchhiker av Martina Behm och jag hittade till slut ett par härvor av Malabrigo Sock i merinoull. Det är så himla mjukt så det ska nog inte ens killas på mig, hoppas jag :)

Jag hann med att få i mig lite lunch på en uteservering och även gå fram och tillbaka på gågatan. En del affärer fanns faktiskt kvar sen jag bodde i stan men mycket förändras föstås. På designtorget hittade jag cederträ som ska skydda mot mal. Det behöver jag verkligen i min stash!

På campingen fanns ett gäng änder och bland dem något som såg ut som en vit and. Jag är ingen expert på arter och genetik, men jag tycker att det ser väldigt mycket ut som en and utan färg (albino?). Jag tror att den hade blivit extra mycket matad av människor för den kom fram väldigt nära och nöp mig faktiskt i fingrarna med näbben när jag inte gav den min brödbit tillräckligt snabbt :o

Annars så spelade vi mycket golf och jag fick lite stickat. Både på min Shellseeker och på ett par disktrasor i bambu.

Fem dagar går fort och vi fick ta farväl av Österby för denna gång. Men vi kommer definitvt igen! Något år måste vi se till att besöka Eldfesten också, det är en upplevelse utöver det vanliga!

Area 51

Jag har inga ambitioner att göra anspråk på idén till det här inlägget. Jag har blivit inspirerad av gänget som gör Stick with us Podcast och jag såg också miasticks inlägg på ravelrygruppen för Stickwithuspodcast och tyckte det var helt underbart! Tack miastick för ett väldigt bra insitiativ! Jag har inte alls samma mängd, men det är roligt att gå igenom gömmorna.

Blogginläggets titel syftar på att Area 51 är en plats där det finns många UFO (som i Unidentified Flying Object) För oss som stickar betyder UFO UnFinished Object (oavslutade projekt). Så där vi har många UFOn blir det en Area 51 :) Min Area 51 finns i samma garderob där jag har mitt garnlager. Jag börjar att berätta lite om lagret.

Min stash, dvs mitt garnlager, ser ut såhär. Lagret innehåller material till specifika projekt till höger och restgarner med lite mer mängd (>200m) till vänster. I lådorna i mitten har jag lagt: dotterns pågående virkprojekt, förträngda projekt som borde repas upp (=UFO utan ambition) och under det restgarner sorterade i garnvikt från "super bulky" till "fingering". Dessa garner till mindre projekt som disktrasor, lapptäcke eller liknande. Nån dag gör jag nog nåt med dem.

Projekten jag har bestämt mönster till i den högra hyllan (utklippt bild och sidoställd)
1.Shellseeker av Heidi Kirrmaier (Hjertegarn Cotton Silk)
2. Honey Cowl till dottern (Plassard Weekend)
3.Northmavine Hoodie av Kate Davies, behöver mer garn till ränderna (Design-Club.dk Duo Silk/Merino)
4.Portland top-down pullover (kanske)
5.Marin av Ysolda Teague (Hjertegarn Alpaca Silk)
6. Blank Canvas av Ysolda Teague (Drops Merino Extra Fine)
7.Wahine av Kelly Brooker (Rowan Creative Focus Linen)

Jag är ingen "monogamstickare" utan gillar att ha flera saker på gång samtidigt. Ibland blir något av projekten liggande så länge att de inte är aktuella längre utan lika bra att riva upp. Sen finns förstås allt däremellan.

Här har jag samlat bilder alla mina WIPs (pågående projekt) och UFOn (ej färdiga projekt som inte jobbats på ett tag)

Jag börjar på dem jag verkligen jobbar med regelbundet:

Uppsalavantar av Eva-Lotta Staffas påbörjade i januari i år. Jag gör några varv då och då på dem. Men jag har nyligen varit tvungen att repa upp en halv vante eftesom den högra blev smalare än den vänstra. 

Blank Canvas av Ysolda Teague påbörjad i juni i år. Den blir nog klar under semestern

Samma tröja i alla färger?

I våras köpte jag ett mönster som är helt fantastiskt att sticka efter och ger en så underbart skön tröja. Det är tillverkad av den skottska designern Ysolda Teague och det heter Blank Canvas.

Mönstret ger en rundstickad tröja med en intagning i midjan för att ge en tröja som är mer smickrande för figuren. Oket är stickat med raglan-intagning. Inte en vanlig rak, utan en sadelraglan som också ger en snyggare form på den färdiga tröjan. Det är sådana detaljer som skiljer en vanlig tröja till den perfekta tröjan!

Jag fick upptäckte faktiskt mönstret redan innan det gavs ut. Redan då såg jag att det hade potential att bli en favorit för mig. Samma dag som Ysolda släppte mönstret köpte jag det och påbörjade tröjan.

När jag stickat den första tröjan i grönt satte jag nästan direkt igång med ännu en, denna i svart. Båda dessa Manos Silk Blend, ett garn i Silke och Merinoull.

Båda tröjorna är stickade i samma garn och det töjde sig en hel del efter jag blockat garnet. Ändå gick jag ner mycket i storlek när jag stickade den andra tröjan. Jag skulle nog ha stickat dem med tunnare stickor. Trots att de är lite lösa så är det hur sköna som helst att använda, eftersom de är stickade i


Trots dessa två underbara tröjor är jag inte klar med mönstret. Jag har nyligen påbörjat min tredje Blank Canvas. Den här ska bli en sommartröja och garnet är Järbo Tropik, samma som jag anväde till Shellseeker. Denna gång stickar jag med stickor 3,5 för att få lite bättre fasthet i tröjan. Än så länge ser det bra ut. Jag har påbörjat oket, så jag hoppas att jag ska bli klar med den nästa vecka. Senare i höst är det mycket möjligt att det blir en petrolfärgad i ren merino också.

Uppmärksammad

Mitt senaste avmaskade projekt var Shaker's Dishcloth av Staci Perry aka Very Pink. När jag var klar med trasan fick jag en jättegullig kommentar av Staci på Ravelry. Det kändes jättekonstigt att lilla jag, långt bort i Sverige blir uppmärksammad av en amerikansk designer. Ja, är väl inte superkänd i Sverige, men jag har följt henne ett tag på You Tube och Ravelry eftersom hon gör helt suveräna instruktionsvideos till sin kanal på You Tube!
.

Igår fick jag ännu ett till meddelande från Staci. Hon ville använda mitt foto (ett helt enkelt foto taget med Instagram på altanen hemma) som exempelfoto på hennes mönstersida.Yey!
Jag blev verkligen superglad. Ja, det finns inte så jättemånga projekt än av mönstret, men ändå! Jag kommer definitivt sticka fler trasor av det mönstret, nästa kommer att bli i garnet Järbo Tropik



Som om inte det var nog, idag lade hon till mig som kontakt på ravelry, det känns helt overkligt!!!

Jag vill gärna rekommendera Staci Perry, både som designer och videoinstruktör. Hennes instruktionsvideo på sockar hjälpte mig att sticka mina första raggsockar med Magic Loop i somras. Efter det har jag stickat sockar på löpande band ;)
Det går bra att följa sock-videon utan att köpa mönstret, det finns bra raggsocksmönster på Järbos hemsida.

Besök i garnaffären

Jag hade ärenden på stan (=Linköping) idag och smet förstås in till min favorit-garnaffär GarnNetto. Skulle nog inte ha nåt egentligen, eller kanske ett nystan bara... Det råkade visst bli garn till en hel tröja :o

Jag hade på mig min Shellseeker när jag kom in i affären och vi konstaterade att den blivit lite uthängd när jag använt den. Lite trist, men å andra sidan tål garnet att både tvätta i maskin och torktumlas så det går nog att få fason på den igen. Det går ändå inte att komma i från att den är i största laget, det är rätt vanligt att det blir så när jag stickar...

Så jag bad Elisabeth att hon fick leta upp ett nytt, bra garn åt mig så jag kan sticka en likadan tröja till :)

Det hittade hon förstås, det blev Hjertegarns Cotton Silk i grönt och beige. Det garnet är något tjockare än orginalgarnet till tröjan, men det ska nog gå bra att anpassa den stickade storleken för att få rätt storlek på tröjan. Det gäller bara att vara noggrann när jag stickar provlappen. Den här gången ska jag nog blöta provlappen också innan jag mäter.


En fördel med att blogga sällan är att jag har hunnit med att avsluta en del sen sist. Inte bara stickat, jag har faktiskt fått ihop en virkad sak också!

Shellseekern har jag ju redan nämnt, den är stickad i Järbo Tropik, bambu och bomull. Det garnet ger en underbart skön tröja att bära! Jag kan verkligen rekommendera det!

Jag har hörde talas om ett garn som heter Malabrigo Rios för ett tag sen och velat hitta något att sticka i det. Efter lite letande på Ravelry hittade jag en tröja som kallas Wahine, den var väldigt snabbstickad, förutom att det var spets på ärmarna, men det gick bra bara jag koncentrerade mig. Den stickas uppifrån och ner, så jag utnyttjade tillfället att göra den så kroppsnära som möjligt. Jag är väldigt nöjd med passningen. Och den är sååå skön! Stickad i Merinoull.

Att virka är inte riktigt min starka sida, men när en vän till familjen skulle ta studenten ville jag förstås komma med något personligt. Och för mig är förstås något handgjort väldigt personligt. Jag hittade det här  ugglemönstret på Ravelry (var annars?) Förvånansvärt nog så fanns det bara ett fåtal projekt av det här mönstret. Det var till och med så att jag fick en trevlig kommentar av designern när jag var klar :) Vår familj har följt Harry Potter och jag tyckte att den här ugglan påminner om Harrys uggla Hedwig. 

Jag har hunnit med att hjälpa en vän också :) Hon hade hittat mönstret till Den Bästa Ponchon, men hon kan inte sticka. Så vi bytte lite tjänster. Ponchon är hämtad ur Allers i vintras. Det är stickat i Drops Vivaldi och Sandnes Alpakka Silk. Det blev ett jättegosigt plagg.

Idag blev jag färdig med en stickning som kallas Shaker Dishcloth. Ja det är tänkt att vara en disktrasa, men jag tyckte den blev så fin att jag undrar om den ska bli en liten duk/underlägg istället. Färgerna är valda att passa i husvagnen. Det var roligt att sticka den eftersom det var tjockt garn och det byggde på snabbt. Det blir säkert fler liknande stickningar, antagligen både som underlägg och trasor :)

Små och stora stickprojekt

Att det ska behöva ta så lång tid för mig att sticka små saker. Jag verkar bli väldigt uttråkad. Det tog mig 5 dagar för mig att göra färdigt en enda socka. Visserligen var det med stickor 2,5 i tunt Fingering-garn, men ändå. När jag stickar tröjor kan jag sticka klart den på 1-2 veckor beroende på stickfasthet. 

Det måste vara så att jag inte blir tillräckligt inspirerad av de mindre projekten. Det växer liksom inte ut från händerna och jag får inte samma flyt som när jag stickar något större. När jag stickar runt använder jag aldrig strumpstickor utan alltid "Magic Loop" där man stickar på en lång rundsticka som sticker ut på sidorna i öglor.

Det var likadant när jag skulle sticka ett par handledsvärmare nyligen. De var inte något extra, bara runt, runt med en utstickande tumme, med stickor 4. Ändå tog det flera dagar att få dem klara.

Sockarna stickade jag från tån och upp, det var egentligen ett fiffigt sätt och jag tyckte att det var ett bra mönster med lite roliga tekniker jag inte provat förut. Så länge jag stickade foten var allt frid och fröjd och det rullade på. Sen skulle jag öka för vristen och det partiet var av någon konstig anledning extra tråkigt. När jag väl kom till hälen och intagningarna efter den så rullade det på lite bättre. Eftersom jag vet att resår är extra trist så gjorde jag en kort resår, de passar bra som golfsockar då , tänkte jag. Till sist blev de ändå klara och de ser ut såhär:

Nu kan jag då ÄNTLIGEN fortssätta med min sommartröja i Bambugarn: Shellseeker. Mönstret är jättehäftigt, för när man kommit till midjan så stickar man ut ett ficklock. När det är klart plockar man upp nya maskor bakom ficklocket och man fortsätter på kroppen ner för att skapa själva fickan. Jag är så förtjust i färgerna och jag hoppas att det ska bli en lagom varm sommar så att jag kan använda den. Ännu vet jag inte riktigt om garnet räcker. Jag har ganska mycket naturfärgat men inte lika mycket orange. Kanske blir ärmarna lite kortare än orginalet? :)

Directioners och japanska körsbärsblommor

Nej någon Directioner är jag inte riktigt. Det är jag nog lite gammal för, men ändå var jag i Friends Arena igår kväll på One Directions konsert som en del av Take Me Home Tour. Orsaken är som man kanske kan förstå att jag är mor till en hängiven Directioner. Vi fick tag på biljetter på det kompletterande släppet som var för ett par månader sedan och dottern har svävat på moln sen dess.

Jag gillar inte att köra längre sträckor (då kan man ju inte sticka eller sova...) så vi tog tåget från Linköping till Stockholm. Tågvärden var jättehärlig och önskade att alla Directioners skulle få en härlig kväll!

När vi kom fram till Stockholm var det hög tid för lunch och vi gick till Seikoen, en anrik Japansk restaurang. Det blev förstås Sushi, vilket är bådas vår favoritmat! 

Därefter ville dottern till Grand Hotel eftersom det sades att 1D skulle bo där. Efter att ha hängt där en stund gick vi tillbaka mot centralen för att ta oss till vårt hotell och vi tog vägen över Kungsträdgården. Vilken fantastisk syn som mötte oss där: De japanska körsbärsträden stod i full blom! Det var så vackert att man nästan blev tårögd!

Hotellet låg på Kungsholmen och jag valde det eftersom det skulle vara lätt att ta sig till Solna och Arenastaden, alltså utefter den blå tunnelbanelinjen. Det låg dessutom vackert nära Rålambshovsparken och med utsikt över Mälaren.

När vi var färdigfixade inför kvällen skulle vi in till centralen igen för att träffa dotterns kompis med mor och vi skulle göra sällskap till arenan. Vi satte oss på ett tåg och efter ett tag upptäckte vi att vi tagit tåget mot Hjulsta istället för Akalla. Då for vi upp och skulle ta oss av, men vi hann inte innan dörrarna stängs. Då sa den andra mamman: "Ska du ta och ringa Emma nu?" "Va??? Är Emma inte kvar på tåget?" svarade jag. Hon var den enda i sällskapet som kommit av... Så jag ringde. Hon var nog lugnare än jag. Det fanns andra Directioners-mammor på perrongen som var snälla mot henne! Vi bestämde att vi skulle ses vid Västra skogen där vi skulle byta till Akalla linjen. Vi steg av nästa station och tåg tåget som gick tillbaka och när vi kom tillbaka till Vreten stod de andra på perrongen och vi kunde återförenas <3
Vilket äventyr det var! Vi var alla glada över att det slutade väl!

Väl vid arenan förhandlade tjejerna till sig att de skulle få sitta tillsammans så vi släppte dem vid deras ingång och vi mammor gick till vår efter vi bestämt en mötesplats. Telefonerna fungerar inte så bra när det är så många som är på samma plats.

Vilken stämning på arenan. Jag vet inte hur många man släppte in på konserten,men jag tror att det ryms 50000 pers och säkert drygt halva var det platser på. Tänk er att c:a 25000 tonårstjejer står och skriker. Högt! Då ångrade jag att jag inte hade köpt musikproppar. Inte för den höga musikens skull utan snarare för fansens skrik :)

De gjorde en bra konsert och påstod att de gillar Sverige extra mycket. Sånt är ju poppis bland fansen :)

Efteråt var det skönt att komma tillbaka till hotellet även om det tog tid innan dottern kunde komma till ro. Hon var sååå lycklig.

Själv hade jag mest ont i fötterna. Det var inte så smart att åka till Stockholm med nya skor. Även om det var Ecco så behöver de gås in...

En god natts sömn och härlig hotellfrukost med god melonsallad checkade vi ut och gick på stan. Stockholm bjöd på underbart väder, över 20 grader och växlande sol. En ny tur till Kungsan fick dottern att fascineras över att Stockholmare spenderar ledig tid i en park! Det är lite annorlunda liv än när man bor i ett litet samhälle :)

Shopping hann vi med också, dock inget garn den här gången, nu var det make-up vi behövde och vi fick vår beskärda del, både jag och dottern.

Tåget hem var försenat trekvart så vi hann med en tidig middag innan vi gick till centralen och spår 11. Det var väldigt mycket folk på perrongen, vilket vi tyckte var lite konstigt. En minut innan avgång fick vi reda på att det var spårbyte till nr 10. Vi fick väldigt bråttom, för det är en liten bit att gå. Det kändes nästan som hämtat ur Dolda Kameran. Vi kom på vårt tåg i alla fall, men i Norrköping fick vi reda på att vårt tåg skulle ställas av och vi skulle ta ett annat tåg den sista biten. Suck! Såå tråkigt att behöva byta. Men det tåget gick raka vägen hem och vid halv nio var vi hemma igen. Ganska trötta var vi, men inte tröttare än att vi kunde kolla på SVT2:s dokumentär om One Directions första år. 

Det blev lite stickat på sockarna till maken, den första sockan är klar. I alla fall så att jag har börjat på foten. Kanske blir den klar under helgen. Sen ska jag få fortsätta på min randiga tröja igen.