Farmor-vantar

Sådana här vantar stickade min fina farmor till mig när jag var liten. Jag minns speciellt ett par som var svarta och karminröda. Dem gillade jag jättemycket!

Länge har jag velat göra likadana och jag blev jätteglad när jag hittade mönstret på ravelry. Där kallas de New Foundland mitts. 

Pabilla berättade för mig att hon också fått likadana av sin farmor. Då tänkte jag att de borde ha blivit publicerade i nån tidning under sent 70-tal. 

Det kanske finns fler som såg dem då? Vore kul att höra om någon kommer ihåg något om dem :)

På stickorna

Det är hög tid för en uppdatering om vad som jag har på stickorna just nu. Viss filtrering måste jag dock göra eftersom det kan finnas risk att min familj läser här så julklapparna inte blir uppvisade i förtid :)

På syfestivalen köpte jag Magasin Duetts Supersoft och det håller på att bli en Pebble | Cliff. Hela oket är klart och jag har faktiskt bara drygt 10 cm kvar på kroppen. Det går inte så fort med stickor 2½, men det är en bra stickning att flika emellan med när jag behöver något som bara matar på.

Om ni läste inlägget Area 51, så kanske ni såg en tröja i grå ull från Gotland. Den hittade jag inte mönstret till, så jag slog till och rippade hela den tröjan (trots att det bara var en halv ärm kvar). Den var dessutom stickad i delar och jag visste att jag aldrig skulle vilja sy ihop tröjan.
Istället ska det fina garnet få bli grundfärg till den härliga koftan Idunn som faktiskt finns gratis på Knitty! Mönsterfärgen är dubbel Angorett färgad av Tant Kofta. Det garnet fick jag över från den koftan jag fick färdig till Syfestivalen.Idunn stickas uppifrån och ner runt och den ska steekas (=klippas upp) för att bli en kofta. Jag är inte riktigt säker på hur långt garnet räcker. Jag får kanske sticka ärmarna först så får kroppen bli så lång den kan bli :) Jag kan ju ta ett annat garn till knappkanten i värsta fall. Jag är klar med mönstret nu och ska prova den för att se hur långt till jag behöver sticka på oket innan jag kan dela av för ärmarna.

Sen har jag ett par julklappsstickningar som jag inte ska orda om just nu och till sist två stickningar som inte har varit så aktiva den senaste tiden, men efter julklappstickningarna ska jag ta tag i dem igen.
Det första är Uppsalavantarna av Eva-Lotta Staffas. Jag stickade på dem under oktober, men jag stickade för löst jämfört med hur jag stickade den andra vanten, så jag ska repa upp ner till tummen på den andra vanten och sticka om i en mindre stickstorlek. Så kan det gå när man låter ett projekt ligga till sig.

Till sist så började jag på ett dubbelstickat Iphonefodral som jag tänkt ska bli Mariusmönstrat. Ett jättemysigt alpakka-garn, men det är kabelspunnet så det splintar sig så stickningen flyter väldigt dåligt. Dessutom vet jag inte riktigt hur långt jag ska sticka enfärgat innan jag börjar med mönstret. Troligtvis repar jag upp det och skänker garnet till någon annan. Stickning ska vara roligt tycker jag!

Post på villovägar

I september för-bokade jag boken The Rhinebeck Sweater och den skulle sändas per post i slutet av oktober. I mitten av november börjande jag undra vad som hänt och tog kontakt med Ysoldas support. De berättade att de skickat den för flera veckor sedan, men skulle skicka mig en ny, eftersom den verkade ha kommit bort på posten...
Det var väldigt snällt av dem :)

Igår!!! Fem veckor efter att boken skickats från Skottland, kom boken fram. Den hade varit i Australien och vänt!!!

Jag var ändå väldigt glad över att den kommit fram. Boken är precis så
bra som jag hoppats på :)
Du kan läsa mer om tröjorna i den i det tidigare inlägget.

En eftermiddag i Amsterdam

På vägen hem från Provence måste jag byta flyg på Schiphol. Jag har passerat där många gånger men jag har aldrig varit i Amsterdam. Så denna gång valde jag flyg så att jag skulle få lite längre väntetid i Amsterdam, närmare bestämt ungefär 9 timmar, vilket skulle ge mig omkring 6 timmar att fördriva inne i Amsterdam.



Jag tog tåget från Schiphol till Amsterdams Centralstation. Det var väldigt lätt att fixa biljett i automaterna som fanns tillgängliga och tågen gick ofta och det tog bara en kvart att komma in till stan.



Målet för dagen var dels att strosa runt lite i stan för att få se något av stadslivet och kanalerna och dels att besöka en garnaffär (förstås). Jag hade bara sett ut en enda affär för dagen, den som Anna Martina med bloggen playsweetmusic pratat så mycket om i Stickwithuspodcast. Namnet på affären är Penelope Craft och ägs av Malia Mather, en amerikan som bor i Amsterdam.

På tåget bläddrade jag runt bland massa sevärdheter i staden och funderade på om jag skulle besöka något museum eller liknande, men jag tänkte sen att jag bara ville gå runt. Inte ha några andra bestämda mål än garnaffären.


Till att börja med vandrade jag ned för Damrak och där fanns ett helt gäng med julinspirerade marknadsstånd med mat och prylar, mest från Nederländerna men även några andra länder. Det var kallt som tusan och när jag passerade ett stånd stickade saker från Finland, bland annat vantar, funderade jag starkt på att köpa ett par lovikka-vantar, men jag kunde inte förmå mig det. Jag kan ju sticka egna!
Efter ett tag satte hungern in, klockan hade passerat tolv och jag hade bara ätit en macka på flygplatsen på morgonen. En sallad fick det bli innan jag gick vidare. När jag en liten stund senare passerade jag ett Frozen Yoghurt-ställe. Det gick ju inte att motstå :)


Efter jag gått en bit öppnade affärsgatan upp sig och under ett torn såg jag en skylt som visade mot blomstermarknaden. Den hade jag läst om i TripAdvisor, så dit styrde jag mina steg!


Det var som väntat gott om olika typer av lökar där: mest tulpaner och amaryllisar. Det fanns också andra sorter som jag inte kan namnet på. Efter en kort konsultation med maken på telefon kom vi överens om att jag skulle köpa tre amaryllisar, en var till min mamma och syster som umgåtts med barnen i veckan och en till oss.

Sen kom jag till flera kanaler som jag skulle passera. Det var ont om båtar på kanalerna det var väldigt vackert och vattnet ger ju alltid ett lugnt intryck. På vägarna var det riktigt gott om cyklister, precis som jag förväntat mig i Amsterdam. Cyklarna var betydligt enklare än jag trodde, de flesta såg mycket välanvända ut och typen gamla damcyklar.

Så småningom nådde jag Kerkstraat, gatan där affären Penelope Craft ligger. Naturligtvis landade jag på gatan långt från mitt mål, men efter fem-sex kvarter var jag framme!!! Och det var precis så mysig jag hade hoppats! Det hängde många fina härvor i fantastiska färgställningar runt om på väggarna. På en del av en vägg var koner av Holst Supersoft upphängda. Det ser så häftigt ut med en hel kon med garn :)
Längre bak i affären fanns en liten sal, perfekt för att hålla seminarier eller stickkaféer.


Malia Mather äger affären. Hon var otroligt mysig och välkomnande även om hon kände sig lite stressad. Senare på kvällen skulle hon arrangera en workshop med ingen mindre än Veera Välimäki, kanske mest känd för sjalen Color Affection, vilken har över 10 000 projekt registrerade på Ravelry! Många andra av hennes designer finns i min kö, men jag har hittills bara hunnit göra Color Affection.

Jag hade väldigt gärna stannat för att vara med på Veeras workshop, men jag var tvungen att åka iväg till flygplatsen innan den ens skulle börja. Det var jättesynd!

Jag stod länge och väl och valde och tittade, pratade med andra kunder och valde lite till innan jag till slut bestämde mig. Jag hänge kvar lite till och då kom en tjej in i affären och jag frågade om hon var där för workshopen. Jo, det var hon, för det var Veera Välimäki i egen hög person! Hon var verkligen supermysig och jättetrevlig att prata med. Vi höll oss till engelska eftersom hon inte kände sig så säker på svenska och inte minst för att inte vara oartiga mot Malia. Det kändes väldigt konstig att stå och prata med en så framstående designer och jag sa  till henne att jag kände mig lite "star strucked". Hon blev naturligtvis glad över att jag gillar hennes plagg men sa också att hon själv har svårt att se sig själv som en stickkändis eftersom det mesta av hennes arbete sker hemma på kammaren i ensamhet. Jag skulle verkligen ha velat kunna stanna kvar och ta del av hennes workshop!



















Till slut kände jag att jag inte kunde hålla mig kvar längre utan att skämma ut mig för mycket och det började bli dags att ta mig tillbaka till Schiphol. Jag sade adjö och gick raskt tillbaka till stationen och stannade bara för att ta mig en köttbit på en Uruguansk restaurang och tog tåget tillbaka till flygplatsen.



På Shiphol rådde stor julkommers, men jag var ganska trött i fötterna, och min mobil behövde laddas så jag letade upp ett laddningsställe och njöt av mina garner istället :) Det var rätt skönt att till slut få sätta sig ner och vila fötterna. Jag hade ändå gått runt i nära åtta timmar med en tung datorväska/handbagage över axeln. Alltsomallt hade jag en del fina garner med mig hem, om än inte så supermycket men jag är nöjd med det jag fick tag på. Det var många generösa nystan så jag tror det kan hålla mig sysselsatt ett tag :) Allra nöjdast är jag nog med de båda Skein-härvorna (det gröna och beiga). De ska jag njuta av extra mycket!

Garnsafari med Medea!

Förra veckan var jag i Provence. Det låter väldigt lyxigt, men det var mest jobb och vädret var inte speciellt roligt: omkring 5 grader, regn och nordliga vindar i kulingstyrka...

En resa innebär alltid en del planering och för mig som stickar måste jag tänka till vilka stickningar jag vill få plats för. Gud förbjude att jag blev sittande utan stickning i slutet av resan :)

Nu tog jag med mig en större julklappsstickning som jag ville få klar under veckan. Den var lite bulkig så den fick inte följa med på planet. Det fick i stället min Pebble | Cliff. som är perfekt att ha i handbagaget eftersom den är lätt och stickas med smala stickor. I handbagaget fick också Idunn, en islänsk kofta, plats, jag har inte kommit så långt på den så det var bra omväxling om jag skulle känna för att sticka med lite större stickor. På planet lyckades jag hinna sticka nästan 5cm på kroppen på min tröja med stickor 2½!

Väl nere blev de första dagarna hektiska med jobb. I det ruskiga vädret hade jag något riktigt roligt att se fram emot i slutet av veckan. Torsdag eftermiddag hade jag bestämt träff i Marseille med Efwa (med bloggen Medeas Värld)som bor i närheten. Henne har jag aldrig träffat tidigare, men vi har fått kontakt via olika stickforum och Instagram. Vi kom överens om att träffas för en Garnsafari i Marseille och Efwa var jättesnäll och hittade vilket tåg jag skulle ta från Sausset där jag bodde till stationen i Marseille. Jag hade ju sett bilder på henne från hennes blogg så det var lätt att känna igen henne när hon stod och väntade.

Det var otroligt roligt att få träffa Efwa IRL och vi hade lätt att få kontakt. Hon var en utmärkt guide på vår Garnsafari i Marseille och hon hade tagit fram adresserna till fyra olika affärer.
Den första var en liten personlig affär som i stil påminde mycket om Garnverket i Linköping. Inte så stort sortiment, men snygg skyltning. Jag hittade ett vackert varierat ullblandgarn som jag tror blir jättefint till sockar.

När vi kom till den andra affären visade det sig att de hade total utförsäljning: 50% på allt. Och jag som bara hade en väska och inte mycket plats kvar...

 På grund av ont om plats i väskan fick jag vara lite modest och jag köpte faktiskt bara fyra nystan av ett Merinogarn med ull från får som betar i trakterna kring Arles i Provance. Väldigt lokalt alltså! Efwa köpte av samma garn till en kofta, den koftan blir säkerligen supermysig!

Den tredje affären hade både konfektion (mest stickat) och garner. Garnerna i den affären var väldigt snyggt presenterade i hyllor och de var sorterade efter stickstorlek! Det tror jag inte att jag sett förut. Den sorteringen tilltalade mig väldigt mycket.





Vi var förstås tvungna att ta en liten lunchbreak, vi vek av från huvudgatan och hittade ett trevligt ställe där de serverade oss varsin väldigt god och mättande sallad. Vi satt och pratade om varandras koftor och tröjor och kom på oss med att känna på ärmarna på varandras tröjor.

Dagens sista affär var Efwas favorit. Där hade de många fantastiska garner i ljuvliga kvaliteter, tyger, tillbehör och knappar! Jag suktade länge efter ett alpacka-garn, men valde att inte köpa något till slut. Däremot hittade jag "knappen med stort K" till min Nanook, som står högt upp i min Ravelry-kö :)



http://www.medeas.se/Därefter hade vi lite tid över innan vi skulle åka hem med tåget och vi tog en tur mot Marseilles gamla hamn. På vägen dit hittade jag en t-shirt i present till sonen. Det var bra att ha det avklarat. Vi gick förbi en Nespressobutik. En sån har jag aldrig besökt förut, trots att vi har haft en sån kaffemaskin i ganska många år. Där fanns faktiskt ett kaffe som inte går att hitta här hemma: Cioccorosso, med smak av choklad och röda bär, så det fick följa med hem. När jag handlat blev vi bjudna på en espresso var. Ni som känner mig vet att det händer inte ofta att jag dricker någon form av kaffe, men den svagaste sorten med lite socker kunde jag få ner :) Efwa tog den starkaste och tyckte den var helt ok.

Vi tog ett varv runt hamnen och tittade på en liten julmarknad som var uppställd. Där fanns fina små vackra figurer, Santons tror jag de kallas.  Om ni tittar på bilden ser ni förutom Jungfru Maria, även olika yrkesgrupper representerade. Däribland en stickerska! Nu ångrar jag nästan att jag inte köpte en stickerska, det hade varit coolt att ha, men min väska var ju redan full...

Sen fick vi nöja oss för dagen. Det var dags att gå tillbaka till Centralstationen, som ligger på en höjd, ganska många trappsteg upp. 

Men visst är det en fin utsikt över stan!

 Efwa var en underbar värd och guide och jag hoppas verkligen vi får tillfälle att träffas fler gånger. Nästa gång kanske i Linköping?

Här är en bild över de saker jag köpte i Marseilles. Färgen orange har varit återkommande i mina garnköp den senaste tiden. Det var dags för mig att packa ihop min väska och åka hemåt. Men jag hade något mer trevligt att se fram emot under fredagen: ett besök i Amsterdam, men det återkommer jag till i ett annat inlägg :)

Ny bok: The Rhinebeck Sweater, Ysolda with friends

 Samtiga bilder i detta blogginlägg är hämtade från boken Rhinebeck Sweater med tillstånd av Ysolda Teague som innehar copyright.

För en tid sen såg jag att Ysolda Teague hade lagt upp en ny design på en kofta på Ravelry. Jag blev jättenyfiken. Ganska snart insåg jag att den inte gick att köpa separat utan ingick i en bok som inte kommit ut än. Sen läste jag Thea Colemans blogg där hon beskrev ett samarbetsprojekt med Ysolda och det visade sig att att den tröjan skulle vara med i samma bok. Jag förbeställde boken och väntade otåligt. I förra veckan fick jag E-boken  och jag har hunnit bläddra lite i den i väntan på pappersboken som kommer ut i november.

Det är inte bara Ysolda och Thea som har jobbat ihop. Ysolda har samlat inte mindre än elva designer i sitt projekt. Bokens tema är att alla designer har skapat var sin tröja som de gärna vill ha på sig när de går till en höstmarknad som i folkmun kallas Rhinebeck. Den heter egentligen New York State Sheep and Wool Festival och håller till i Rhinebeck, därav namnet.Boken heter också The Rhinebeck Sweater och vill du få en försmak, så finns det en "Lookbook" på nätet där man kan bläddra för att se bilderna på alla tröjor i boken. Den riktiga boken består av 185 sidor med fina bilder, berättelser och mönstrena på tröjorna.

Varje designer har ett eget kapitel i boken där Ysolda intervjuar sin kollega, om deras verksamhet i allmänhet, deras erfarenhet om Rhinebeck och om tröjan de designat.

Jag upplever att boken är mycket personligt skriven och jag kan verkligen tänka mig att ha den på soffbordet att bläddra i. När det gäller mönstret i boken tycker jag att flertalet är mycket fina. Många av dem framkallar ett stort sticksug hos mig :)

Ysolda Teague kallar sin kofta Pumpkin Ale och är stickad på ett lite annorlunda sätt. Man börjar med ryggen som är kabelstickad och sedan plockar man upp maskor på sidorna och stickar framstyckena på tvären. Ärmarna stickas med förkortade varv uppifrån och ner. Jag tycker att den verkar riktigt mysig.


Thea Coleman har gjort tröjan Beekman Tavern. Den påminner mycket om en härlig, klassisk, kabelstickad tröja (även kallad Aran-tröja) med några roliga detaljer: båtringning och en knapp i halsringningen. Den stickas nerifrån och upp med raglan-ok. Den skulle jag vilja börja med så fort som möjligt :) Jag skulle tro att den nog är väldigt snygg i Tweed-garn!


Amy Herzog är ju känd för att designa tröjmönster som är snygga på alla kroppar. Maple Cotton Candy verkar inte vara något undantag. Den är stickad i delar: Amy tycker att man får en snyggare passform om man jobbar i den tekniken. Själv föredrar jag tröjor jag slipper sy ihop. Men denna skulle jag nästan kunna tänka mig att sticka ändå. För den är så otroligt snygg. Den är stickad i en gles mosstickning.




Nedan finns bilder de andra tröjorna som har hamnat i min favorit-lista på ravelry.

Cheryl Burke, Duchess


Laura Nelkin, Artichoke French


Gudrun Johnston, Pippin

Mary-Heather Cogar, Sugarleaf

Syfestivalen

Denna helg hålls Syfestivalen på Älvsjömässan. Utställare med många inriktningar var där: sömnad, lapptäcksteknik, smyckestillverkning och sist men inte minst: garnförsäljare!

Jag har faktiskt inte varit på någon mässa med garner förut, så jag har verkligen sett fram emot den här dagen länge!

Jag åkte med buss ihop med det underbara gänget Norrköpings Stickkafé. Jag klev på i Linköping i morse och det var meningen att jag skulle försöka ta plats åt dem som skulle stiga på i Norrköping. Men det visade sig att Linköpingsbussen var full jag skulle kliva på Norrköpingsbussen i Strömsfors. Jag och en tjej till fick stå på motovägspåfarten vid Strömsfors och vänta på bussen. Det kändes lite läskigt ett tag. Tänk om bussen inte kom. Det gjorde den förstås.

När vi gick ombord på bussen såg den först fullsatt ut, men det fanns platser en trappa ner, längst bak. Där satt redan två härliga Norrköpingstjejer och vi hade en jättetrevlig resa upp till mässan. Tiden gick riktigt fort!

Väl uppe skulle jag först gå till Magasin Duett för att välja garner till en Pebble | Cliff. Jag fick sällskap av en tjej på min garnjakt eftersom vi hade ungefär samma mål på mässan.

När vi kom till Magasin Duett stod, förutom innehavaren Petra, även Mia där och hjälpte till. Henne "känner" jag från gruppen "Knit-and-Run" på facebook. Det var jätteroligt att träffa både Mia och Petra IRL! Efter mycket staplande och omstaplande av färger och hjälp från både Mia och Petra beslutade jag mig till slut för både färger och deras ordning på tröjan. Som tur hjälpte PetraO mig att dokumentera (se bilden bredvid), annars hade jag aldrig kommit ihåg ordningen :)



Hos Magasin Duett hittade jag också ett Merino-garn jag bara måste prova, Cinnia. Det blev två nystan till att börja med. Jag ska testa lite hur det känns och vilken stickfasthet jag får med olika stickor och sen är jag säker på att jag hittar en mysig tröja jag vill sticka av garnet. Jag köpte också en rolig pryl hos Petra på Magasin Duett: en Icord-maker. Nu ska här gjöras Icords i långa rader av gamla restgarner!

Nästa stopp var hos Tant Kofta. Jag var ju förstås tvungen att visa upp min underbara Vodka Lemonade-kofta jag stickat av hennes Angorett-garn. Den blev klar bara två veckor innan mässan. Lite nytt Tant Kofta-garn var jag ju tvungen att ha! Jag ville komplettera med en härva Filisilk som skulle passa ihop med den härvan jag köpte av henne i somras och dessutom var jag ute efter två härvor sjalgarn till julklappar. Jag hittade verkligen den Perfekta Färgen till mitt korallfärgade Filisilk.


Sen satte jag mig vid föreningen Sticka!s bord och provade på flerfärgsstickning med lyfta maskor. Jag tor att det är samma typ av teknik som jag tidigare sett på Very Pink Knits men det kallas där för "Linen Stitch". Det blir ett väldigt stadigt tyg och det verkar passa bra som underlägg. Det kanske kan bli en "stash-buster"?

Efter att ha stärkt oss med lite sushi var det dags för en runda till i lokalen. Jag gick runt lite ostrukturerat och letade efter knappar till min Iðunn-kofta och några stickor. Jag hittade det jag ville och sen gick jag bara runt och njöt av att se så mycket härligt garn. Här och där träffade jag på mina fantastiska reskamrater och visade varandra vad vi hittat på mässan. Det är så härligt att umgås med andra sticknördar ibland! Jag hängde lite till både hos Magasin Duett och Tant Kofta och jag kände mig som en stalker, men de har så mycket fint att jag inte kunde hålla mig därifrån. En annan monter som framkallade stort sticksug hos mig var Nysta. Åh, vilka garner! Massor med läckra Shoppelwolle-garner, speciellt den nya XL Kleckse. Vill ha! Men just då kände jag att jag handlat tillräckligt, det går säkert att få tag på en annan gång. Jag gick några varv till i lokalen och sedan var det faktiskt dags att åka hem. Dagen gick alldeles för fort. Kan absolut tänka mig att åka på syfestival fler gånger.

Garnerna som följde med hem till mig