Uppmärksammad

Mitt senaste avmaskade projekt var Shaker's Dishcloth av Staci Perry aka Very Pink. När jag var klar med trasan fick jag en jättegullig kommentar av Staci på Ravelry. Det kändes jättekonstigt att lilla jag, långt bort i Sverige blir uppmärksammad av en amerikansk designer. Ja, är väl inte superkänd i Sverige, men jag har följt henne ett tag på You Tube och Ravelry eftersom hon gör helt suveräna instruktionsvideos till sin kanal på You Tube!
.

Igår fick jag ännu ett till meddelande från Staci. Hon ville använda mitt foto (ett helt enkelt foto taget med Instagram på altanen hemma) som exempelfoto på hennes mönstersida.Yey!
Jag blev verkligen superglad. Ja, det finns inte så jättemånga projekt än av mönstret, men ändå! Jag kommer definitivt sticka fler trasor av det mönstret, nästa kommer att bli i garnet Järbo Tropik



Som om inte det var nog, idag lade hon till mig som kontakt på ravelry, det känns helt overkligt!!!

Jag vill gärna rekommendera Staci Perry, både som designer och videoinstruktör. Hennes instruktionsvideo på sockar hjälpte mig att sticka mina första raggsockar med Magic Loop i somras. Efter det har jag stickat sockar på löpande band ;)
Det går bra att följa sock-videon utan att köpa mönstret, det finns bra raggsocksmönster på Järbos hemsida.

Besök i garnaffären

Jag hade ärenden på stan (=Linköping) idag och smet förstås in till min favorit-garnaffär GarnNetto. Skulle nog inte ha nåt egentligen, eller kanske ett nystan bara... Det råkade visst bli garn till en hel tröja :o

Jag hade på mig min Shellseeker när jag kom in i affären och vi konstaterade att den blivit lite uthängd när jag använt den. Lite trist, men å andra sidan tål garnet att både tvätta i maskin och torktumlas så det går nog att få fason på den igen. Det går ändå inte att komma i från att den är i största laget, det är rätt vanligt att det blir så när jag stickar...

Så jag bad Elisabeth att hon fick leta upp ett nytt, bra garn åt mig så jag kan sticka en likadan tröja till :)

Det hittade hon förstås, det blev Hjertegarns Cotton Silk i grönt och beige. Det garnet är något tjockare än orginalgarnet till tröjan, men det ska nog gå bra att anpassa den stickade storleken för att få rätt storlek på tröjan. Det gäller bara att vara noggrann när jag stickar provlappen. Den här gången ska jag nog blöta provlappen också innan jag mäter.


En fördel med att blogga sällan är att jag har hunnit med att avsluta en del sen sist. Inte bara stickat, jag har faktiskt fått ihop en virkad sak också!

Shellseekern har jag ju redan nämnt, den är stickad i Järbo Tropik, bambu och bomull. Det garnet ger en underbart skön tröja att bära! Jag kan verkligen rekommendera det!

Jag har hörde talas om ett garn som heter Malabrigo Rios för ett tag sen och velat hitta något att sticka i det. Efter lite letande på Ravelry hittade jag en tröja som kallas Wahine, den var väldigt snabbstickad, förutom att det var spets på ärmarna, men det gick bra bara jag koncentrerade mig. Den stickas uppifrån och ner, så jag utnyttjade tillfället att göra den så kroppsnära som möjligt. Jag är väldigt nöjd med passningen. Och den är sååå skön! Stickad i Merinoull.

Att virka är inte riktigt min starka sida, men när en vän till familjen skulle ta studenten ville jag förstås komma med något personligt. Och för mig är förstås något handgjort väldigt personligt. Jag hittade det här  ugglemönstret på Ravelry (var annars?) Förvånansvärt nog så fanns det bara ett fåtal projekt av det här mönstret. Det var till och med så att jag fick en trevlig kommentar av designern när jag var klar :) Vår familj har följt Harry Potter och jag tyckte att den här ugglan påminner om Harrys uggla Hedwig. 

Jag har hunnit med att hjälpa en vän också :) Hon hade hittat mönstret till Den Bästa Ponchon, men hon kan inte sticka. Så vi bytte lite tjänster. Ponchon är hämtad ur Allers i vintras. Det är stickat i Drops Vivaldi och Sandnes Alpakka Silk. Det blev ett jättegosigt plagg.

Idag blev jag färdig med en stickning som kallas Shaker Dishcloth. Ja det är tänkt att vara en disktrasa, men jag tyckte den blev så fin att jag undrar om den ska bli en liten duk/underlägg istället. Färgerna är valda att passa i husvagnen. Det var roligt att sticka den eftersom det var tjockt garn och det byggde på snabbt. Det blir säkert fler liknande stickningar, antagligen både som underlägg och trasor :)

Små och stora stickprojekt

Att det ska behöva ta så lång tid för mig att sticka små saker. Jag verkar bli väldigt uttråkad. Det tog mig 5 dagar för mig att göra färdigt en enda socka. Visserligen var det med stickor 2,5 i tunt Fingering-garn, men ändå. När jag stickar tröjor kan jag sticka klart den på 1-2 veckor beroende på stickfasthet. 

Det måste vara så att jag inte blir tillräckligt inspirerad av de mindre projekten. Det växer liksom inte ut från händerna och jag får inte samma flyt som när jag stickar något större. När jag stickar runt använder jag aldrig strumpstickor utan alltid "Magic Loop" där man stickar på en lång rundsticka som sticker ut på sidorna i öglor.

Det var likadant när jag skulle sticka ett par handledsvärmare nyligen. De var inte något extra, bara runt, runt med en utstickande tumme, med stickor 4. Ändå tog det flera dagar att få dem klara.

Sockarna stickade jag från tån och upp, det var egentligen ett fiffigt sätt och jag tyckte att det var ett bra mönster med lite roliga tekniker jag inte provat förut. Så länge jag stickade foten var allt frid och fröjd och det rullade på. Sen skulle jag öka för vristen och det partiet var av någon konstig anledning extra tråkigt. När jag väl kom till hälen och intagningarna efter den så rullade det på lite bättre. Eftersom jag vet att resår är extra trist så gjorde jag en kort resår, de passar bra som golfsockar då , tänkte jag. Till sist blev de ändå klara och de ser ut såhär:

Nu kan jag då ÄNTLIGEN fortssätta med min sommartröja i Bambugarn: Shellseeker. Mönstret är jättehäftigt, för när man kommit till midjan så stickar man ut ett ficklock. När det är klart plockar man upp nya maskor bakom ficklocket och man fortsätter på kroppen ner för att skapa själva fickan. Jag är så förtjust i färgerna och jag hoppas att det ska bli en lagom varm sommar så att jag kan använda den. Ännu vet jag inte riktigt om garnet räcker. Jag har ganska mycket naturfärgat men inte lika mycket orange. Kanske blir ärmarna lite kortare än orginalet? :)

Directioners och japanska körsbärsblommor

Nej någon Directioner är jag inte riktigt. Det är jag nog lite gammal för, men ändå var jag i Friends Arena igår kväll på One Directions konsert som en del av Take Me Home Tour. Orsaken är som man kanske kan förstå att jag är mor till en hängiven Directioner. Vi fick tag på biljetter på det kompletterande släppet som var för ett par månader sedan och dottern har svävat på moln sen dess.

Jag gillar inte att köra längre sträckor (då kan man ju inte sticka eller sova...) så vi tog tåget från Linköping till Stockholm. Tågvärden var jättehärlig och önskade att alla Directioners skulle få en härlig kväll!

När vi kom fram till Stockholm var det hög tid för lunch och vi gick till Seikoen, en anrik Japansk restaurang. Det blev förstås Sushi, vilket är bådas vår favoritmat! 

Därefter ville dottern till Grand Hotel eftersom det sades att 1D skulle bo där. Efter att ha hängt där en stund gick vi tillbaka mot centralen för att ta oss till vårt hotell och vi tog vägen över Kungsträdgården. Vilken fantastisk syn som mötte oss där: De japanska körsbärsträden stod i full blom! Det var så vackert att man nästan blev tårögd!

Hotellet låg på Kungsholmen och jag valde det eftersom det skulle vara lätt att ta sig till Solna och Arenastaden, alltså utefter den blå tunnelbanelinjen. Det låg dessutom vackert nära Rålambshovsparken och med utsikt över Mälaren.

När vi var färdigfixade inför kvällen skulle vi in till centralen igen för att träffa dotterns kompis med mor och vi skulle göra sällskap till arenan. Vi satte oss på ett tåg och efter ett tag upptäckte vi att vi tagit tåget mot Hjulsta istället för Akalla. Då for vi upp och skulle ta oss av, men vi hann inte innan dörrarna stängs. Då sa den andra mamman: "Ska du ta och ringa Emma nu?" "Va??? Är Emma inte kvar på tåget?" svarade jag. Hon var den enda i sällskapet som kommit av... Så jag ringde. Hon var nog lugnare än jag. Det fanns andra Directioners-mammor på perrongen som var snälla mot henne! Vi bestämde att vi skulle ses vid Västra skogen där vi skulle byta till Akalla linjen. Vi steg av nästa station och tåg tåget som gick tillbaka och när vi kom tillbaka till Vreten stod de andra på perrongen och vi kunde återförenas <3
Vilket äventyr det var! Vi var alla glada över att det slutade väl!

Väl vid arenan förhandlade tjejerna till sig att de skulle få sitta tillsammans så vi släppte dem vid deras ingång och vi mammor gick till vår efter vi bestämt en mötesplats. Telefonerna fungerar inte så bra när det är så många som är på samma plats.

Vilken stämning på arenan. Jag vet inte hur många man släppte in på konserten,men jag tror att det ryms 50000 pers och säkert drygt halva var det platser på. Tänk er att c:a 25000 tonårstjejer står och skriker. Högt! Då ångrade jag att jag inte hade köpt musikproppar. Inte för den höga musikens skull utan snarare för fansens skrik :)

De gjorde en bra konsert och påstod att de gillar Sverige extra mycket. Sånt är ju poppis bland fansen :)

Efteråt var det skönt att komma tillbaka till hotellet även om det tog tid innan dottern kunde komma till ro. Hon var sååå lycklig.

Själv hade jag mest ont i fötterna. Det var inte så smart att åka till Stockholm med nya skor. Även om det var Ecco så behöver de gås in...

En god natts sömn och härlig hotellfrukost med god melonsallad checkade vi ut och gick på stan. Stockholm bjöd på underbart väder, över 20 grader och växlande sol. En ny tur till Kungsan fick dottern att fascineras över att Stockholmare spenderar ledig tid i en park! Det är lite annorlunda liv än när man bor i ett litet samhälle :)

Shopping hann vi med också, dock inget garn den här gången, nu var det make-up vi behövde och vi fick vår beskärda del, både jag och dottern.

Tåget hem var försenat trekvart så vi hann med en tidig middag innan vi gick till centralen och spår 11. Det var väldigt mycket folk på perrongen, vilket vi tyckte var lite konstigt. En minut innan avgång fick vi reda på att det var spårbyte till nr 10. Vi fick väldigt bråttom, för det är en liten bit att gå. Det kändes nästan som hämtat ur Dolda Kameran. Vi kom på vårt tåg i alla fall, men i Norrköping fick vi reda på att vårt tåg skulle ställas av och vi skulle ta ett annat tåg den sista biten. Suck! Såå tråkigt att behöva byta. Men det tåget gick raka vägen hem och vid halv nio var vi hemma igen. Ganska trötta var vi, men inte tröttare än att vi kunde kolla på SVT2:s dokumentär om One Directions första år. 

Det blev lite stickat på sockarna till maken, den första sockan är klar. I alla fall så att jag har börjat på foten. Kanske blir den klar under helgen. Sen ska jag få fortsätta på min randiga tröja igen.

Namnsdagspresent

Jag insåg just att min käre make har namnsdag om en vecka och naturligtvis vill jag ge honom något stickat! Jag kommer inte att vara hemma så mycket den dagen, eftersom jag och dottern åker till Stockholm/Solna för att se One Direction.

Efter en del sökande på Ravelry hittade jag Spice Man - basic toe-up socks som såg lite lagom "vanilla-sock"-aktiga ut :) Det är de första toe-up jag har hittat som ser ut som vanliga sockar, det gillade jag och mönstret kostade bara 2€. Som hittat!

Metoden för att lägga upp maskorna gav en helt sömlös tå, den heter Judy Becker's Magic Cast On. Jag håller verkligen med om att den är magisk.

Sticklördag

I Norrköping ordnade stadens två stickcafégrupper en Sticklördag idag. Arrangemanget kan på ytan synas ganska enkelt. Affärerna Garn-Netto från Linköping och Popsi från Norrköping var inbjudna. Dessutom fanns Johanna Wallin, designern som gett ut böckerna om Småvarmt. Det bjöds på hemgjord soppa med bröd till lunch och så fika förstås!

Vilken energi det var i lokalen! Vi satt i en matsal och det pågick garnarbete överallt. Alla hjälpte varandra med det som man kunde bidra med. Det bildades små grupper här och var för lite olika tekniker som man kunde delge varandra såsom dubbelvirkning, uppifrånochner-kofta, dubbelstickning osv.

Vi gick runt och fick inspiration av varandras arbeten och naturligtvis kunde vi också shoppa lite garn av försäljarna.

Jag stod en lång stund stund och pratade med Johanna Wallin innan jag förstod att det är hon som designat Småvarmt :) Det var lite lätt pinsamt men lite roligt också. Hon har skapat helt fantastiska designer. Jag blev speciellt förtjust i ett par muddar med Fair Isle-mönster som jag köpte mönstret till. Visserligen är små stickade saker inte riktigt det jag stickar helst, men det blir ju bra presenter att ge bort.

Av Inger på Garn-Netto köpte jag ett nystan med Austermann Step Sockgarn som jag hade tänkt att använda till en sjal som heter Hitchhiker. Garnet är ovanligt mjukt för att vara ylle, det innehåller både aloe vera och jojobaolja, men jag är så löjligt känslig mot sticksiga plagg så jag kanske ändå behöver ha merinoull runt halsen. Det är möjligt att det får bli sockar av garnet i alla fall. Jag har ingen brådska att bestämma mig. Jag har ju projekt att jobba med sålänge.

Trots att det var så billigt att delta i Sticklördagen fick arrangörerna pengar över och de ordnade ett lotteri med jättefina priser. Och jag vann!!! Det blev ett jättefint svart lingarn! Jag tror det var Linea. Riktigt vad det ska få bli av det återstår att se. Idéer mottages tacksamt :)

Men jag gick inte bara runt och pratade och inspirerades utan jag hann med lite stickning också förstås. Det blev mycket tänka och snälla Anna Q hjälpte mig som bollplank. Det är nämligen så att min Shellseeker förstås inte stickas  i orginalgarnet, utan i ett tunnare garn. Så för att få till rätt antal maskor på ärmar respektive kropp behövde jag tänka till lite. Till slut kom vi fram till att jag behövde ungefär 15-20 maskor till på vardera del, så då kunde jag fortsätta med raglanökningen som jag gjort hittills. Varven börjar bli lite långa nu, dryga 300 maskor, så nu tar det ett tag att sticka ett varv. Jag ser verkligen fram emot tills jag får dela ärmar och kropp. Då blir det i alla fall bara 230 maskor till bålen.

Tiden gick alldeles för fort och till slut var det dags att åka hem igen. Egentligen var det nog bra att det inte höll på längre för jag var förvånansvärt trött när jag kom hem. Jag hade riktigt tur för min käre make fixade middagen idag så jag fick softa lite innan maten.

Jag vill rikta ett stort tack till Kine och Anna Q som var eldsjälarna bakom den underbara inspirationsdagen! Jag hoppas att det blir fler tillfällen framöver!

A nice cup of tea

För ett par veckor sen hjälpte jag en kompis flytta. I hennes kök stod en servis i rostfritt stål som fick mina tankar att gå till mina språkresor till England under 80-talet.

Det visade sig mycket riktigt vara en brittisk teservis som kompisens mamma köpt för länge sedan. Min kompis visste inte riktigt vad hon skulle göra med den, eftersom det var lite trångt i köksskåpen... Jag frågade lite försiktigt om hon ville låna ut den till mig tills hon bestämde sig. Och det gick bra! Jag blev jätteglad! Jag dricker gärna te, och jag gillar metoden att fylla på varmvatten efterhand på tebladen. Då kan jag njuta lite längre innan jag behöver hämta nytt te, och inte minst, jag kan sticka mer :)

Så nu har jag och sonen just druckit lite eftermiddags-te ihop innan det är dags att ta mig i kragen och handla middagsmat.

Det är bara sonen och jag hemma ikväll. Dottern är på teaterläger och maken jobbar. Jag har tänkt att vi ska äta enchilladas. Ikväll ska jag också baka frallor till morgondagens Sticklördag i Norrköping.