Stickningar i Area 51

Vi närmar oss slutet av trejde kvartalet och det är ett bra tillfälle att gå igenom hur jag hanterat antalet pågånde projekt under året (WIP och UFO)

 

När året började såg min lista av UFO:n ut såhär i åldersordning:
1. Flätmönstrad tröja i växtfärgat garn (1985)
2. Mönstrad 80-talströja (1987)
3. Arantröja (2009)
4. Åremössa (2009)
5. Spetsbolero i bumull/akryl (2011)
6. Uppsalavantar (2013)
7. Koftan Idunn (ska sy fast hyskor) (2014)
8. Koftan Siri (färdigstickad, återstår band och knappar) (2014)
9. Berceauvantar (2014)
10. Grön Pebble Cliff (tröja) (2014)
11. Stickas MKAL-sockar (2014)

Av dessa har jag tagit hand om mer än hälften av projekten (nr 1, 4, 5 rippade, nr 6, 8, 9 och 11 avslutade) så av de gamla återstår nu:
2. Mönstrad 80-talströja (1987)
3. Arantröja (2009)

7. Koftan Idunn (2014)
10. Grön Pebble Cliff-tröja (2014)

Och så har jag förstås några nya projekt som jag startat under året. Följande har varit igång mer än en månad:
12. Outlander MKAL-sjal
13. Makens tröja
14. Boxy tröja 

 

Så jag har alltså fyra färre UFOn nu än vid årets början. Det är jag nöjd med!

 

Till vänster: Boxy, Grön Pebble Cliff, Arantröja

Till höger: Makens tröja, Outlander-sjalen, Mönstread 80-talströja, Idunn

 

De som står först i tur att göra klart är Boxy och sedan ska jag se till att makens tröja blir klar innan jul.

 

 

 

 

Allt som allt upplever jag ingen stress över att jag har för många UFO:n. Det är egentligen bara två projekt jag inte har lust att slutföra för närvarande: Arantröjan och den mönstrade 80-talströjan.

Arantröjan har jag lagt ner sjukt mycket tid på att designa och sticka (ärmarna är rippade flera gånger om). Så det tar emot att rippa den. Men oket måste stickas om för det har jag stickat på tok för stort. Nån gång kanske det blir av.
80-talströjan är inte ett plagg jag vill bära. Samtidigt är den ett tidsmonument på något sätt. Kanske den kan bli någonting till hemmet istället. En dyna eller så? För varm är den ju. Och hårig. För den är stickad i Drops Vienna och Karisma.

Resten kommer att blir klart. När som helst ;) Kanske nästa år?

Ett riktigt gammalt UFO

För ett tag sen hittade jag tre nystan av ett garn i en helt otroligt vacker färg

Jag hade nästan glömt bort garnet men när jag såg det visste jag förstås var det kom ifrån. År 1985 hjälpte min mammas kollega Birgitta mig att färga ett antal härvor 3-trådigt Kilafors Svenskullgarn.
Det skulle jag sen använda för att sticka en flätstickad tröja. På den här tiden så var terminens stora händelse när Kilafors- och Furulundskatalogerna damp ner i brevlådan.

Och jag kommer ihåg att jag började på tröjan. Jag vet att jag började på backstycket och en bit på framstycket. Häromdagen hittade jag bakstycket i ett skåp, men inte framstycket. Konstigt tänkte jag och idag gick jag på UFO-jakt! Lite djupare ner i samma skåp hittade jag en påse. I påsen låg ett nystan av garnet ihop med framstycket på sina jumperstickor storlek 4! I samma påse låg mönstret ihop med flätstickan. Helt otroligt!!!! 

Att jag har sparat på det i alla dessa år, genom alla flyttar....
Jag vet att jag tog upp stickningen när vi bodde i Lambohov i Linköping på 90-talet. Men efter det har det varit orört.

Ja eftersom jag hittade alla delar innebär det ju att jag har 600g av garnet, dvs 1200m, worsted weight. Det räcker ju till en härlig kofta! Clara, Siri eller något ur den härliga boken Rhinebeck Sweater? Och så finns ju Alpenglüen... Och Ramona.... Möjligheterna är oändliga!

Det blir en senare fråga. Här ska rippas UFO. Och läggas fint på egen hylla i stashen som jag har ledig :)

På stickorna

Det är hög tid för en uppdatering om vad som jag har på stickorna just nu. Viss filtrering måste jag dock göra eftersom det kan finnas risk att min familj läser här så julklapparna inte blir uppvisade i förtid :)

På syfestivalen köpte jag Magasin Duetts Supersoft och det håller på att bli en Pebble | Cliff. Hela oket är klart och jag har faktiskt bara drygt 10 cm kvar på kroppen. Det går inte så fort med stickor 2½, men det är en bra stickning att flika emellan med när jag behöver något som bara matar på.

Om ni läste inlägget Area 51, så kanske ni såg en tröja i grå ull från Gotland. Den hittade jag inte mönstret till, så jag slog till och rippade hela den tröjan (trots att det bara var en halv ärm kvar). Den var dessutom stickad i delar och jag visste att jag aldrig skulle vilja sy ihop tröjan.
Istället ska det fina garnet få bli grundfärg till den härliga koftan Idunn som faktiskt finns gratis på Knitty! Mönsterfärgen är dubbel Angorett färgad av Tant Kofta. Det garnet fick jag över från den koftan jag fick färdig till Syfestivalen.Idunn stickas uppifrån och ner runt och den ska steekas (=klippas upp) för att bli en kofta. Jag är inte riktigt säker på hur långt garnet räcker. Jag får kanske sticka ärmarna först så får kroppen bli så lång den kan bli :) Jag kan ju ta ett annat garn till knappkanten i värsta fall. Jag är klar med mönstret nu och ska prova den för att se hur långt till jag behöver sticka på oket innan jag kan dela av för ärmarna.

Sen har jag ett par julklappsstickningar som jag inte ska orda om just nu och till sist två stickningar som inte har varit så aktiva den senaste tiden, men efter julklappstickningarna ska jag ta tag i dem igen.
Det första är Uppsalavantarna av Eva-Lotta Staffas. Jag stickade på dem under oktober, men jag stickade för löst jämfört med hur jag stickade den andra vanten, så jag ska repa upp ner till tummen på den andra vanten och sticka om i en mindre stickstorlek. Så kan det gå när man låter ett projekt ligga till sig.

Till sist så började jag på ett dubbelstickat Iphonefodral som jag tänkt ska bli Mariusmönstrat. Ett jättemysigt alpakka-garn, men det är kabelspunnet så det splintar sig så stickningen flyter väldigt dåligt. Dessutom vet jag inte riktigt hur långt jag ska sticka enfärgat innan jag börjar med mönstret. Troligtvis repar jag upp det och skänker garnet till någon annan. Stickning ska vara roligt tycker jag!