onsdag 10 augusti 2016

Stickvärdiga mottagare

Att sticka till andra är inte riktigt min grej. Jag vet inte riktigt varför, men jag tappar min stickmojo totalt om projektet jag jobbar på ska till någon annan. Jag måste tänka att det jag stickar på ska vara till mig själv.

Sen, har det faktiskt hänt flera gånger att t.ex. mamma sagt att "Åh, vilken vacker sjal!" Och så har jag frågat om hon vill ha den. Då har jag inga problem med att lämna ifrån mig det färdiga plagget.

Det viktigaste är ju att mottagaren är stickvärdig, dvs att personen använder det jag stickat åt dem.

I vår familj finns det en som verkligen passar in på den beskrivningen: det är sonen. När jag stickar sockor till honom använder han dem tills de är alldeles utslitna :o

Tyvärr får jag reda på att de är trasiga lite för sent så då är oftast det enda jag kan göra att sticka på nya fötter. Men det funkar ju det också.

Nu håller jag på med ett par sockar i grafitgrå Opal. Hur roligt är det att sticka i så mörkt garn? Nä, inte alls, faktiskt! Men vad gör man inte för familjens mest stickvärdiga person. Han behöver sockorna när han marscherar med orkestern. Nästa gång de har spelning är på lördag, så det vore rätt bra om de blev klara till dess.

Jag maskade av socka ett i morse och har nu stickat halvvägs till foten på socka två, så jag ska förhoppningsvis hinna. Jag har iofs hälarna kvar också eftersom det är istickshäl på sockan (man stickar hälen efteråt) När jag är klar med dessa ska jag verkligen tillåta mig en hel del ego-stickning.


fredag 5 augusti 2016

Ravellenics

Jag brukar inte titta så mycket på sport på tv, men när det är olympiska spel då sitter jag gärna klistrad, speciellt de lite mindre sporterna.

I år ser jag allra mest fram emot att heja fram golfarna Henrik Stenson och Anna Nordqvist till vinst :)

Moods of Colors-garn som ska användas till Gondola Shawl
Och kollar jag på tv så måste jag förstås ha en stickning i handen. Det är jag inte helt ensam om. Det är till och med så att Ravelry anordnar en stort event som kallas Ravelenic Games där man kan delta i olika grenar, såsom t.ex. Mitten Medley, Sock Put, Sweater Triathlon eller WIP Wrestling! Ravellenics hette förut Ravelympics och har funnits sen 2008

Jag har gått med i Team Rätt Avigt och har förstås planerat några projekt som jag ska sticka på under tävlingarna :

* WIP Wrestling: Sockor till sonen - Cloette's Afterthought
* Shawl Sailing: Gondola Shawl av YarnAddictAnni samt Asana Shawl av Curious Handmade
Jag borde ju ta med ett par sockor också. Om min designer-vän Rachel Gibbs ger ut sina Doctor Who-inspirerade sockor under OS så startar jag dem i grenen Sock Put

Det här ser jag verkligen fram emot. Vill ni hänga på, gå gärna till Podcasten Rätt Avigts ravelrygrupp och gå med.


torsdag 4 augusti 2016

Amulet Shawl färdigblockad

Helen Stewart håller på att ta fram en kollektion av sjalmönster som hon kallar The Shawl Society. Hittills har det kommit ut två sjalar och den tredje ska ges ut på lördag.

Den första, Talisman Shawl stickade jag direkt när den kom ut i juni men den andra sjalen  kom jag inte igång med av olika anledningar. Den hette Amulet Shawl. Helen har mini-KAL:av för varje mönster med ett par små priser och jag hade egentligen inte tänkt att sticka Amulett-sjalen innan KAL:en avslutades den 3/8. Men i torsdags fick jag ett ryck och tänkte att jag ändå ska ge det ett försök. Så jag började att monogamsticka på Amulett-sjalen! Utom i söndags då jag stickade färdigt ett par strumpor istället. Dagen innan KAL:en avslutades maskade jag av och lyckades att blocka sjalen så jag han få till lite bilder att lägga i ravelry-tråden :)

Jag blev verkligen supernöjd! Garnet är ett mörkgrått Malabrigo Sock i färgen Alacuil som jag hade en tröjmängd av i stashen. Nu valde jag att bryta den för att sticka sjalar av istället. Det garnet är helt fantastiskt att sticka med :)

Helens mönster var som vanligt mycket välskrivet och alla detaljerna är perfekta. Speciellt läcker är övergången mellan ryggraden och spetskanten. Den är genialisk! Jag älskar Helens sätt att skriva ut hur många procent man stickat av sjalen. Det gör stickningen mycket roligare :)

Jag valde att sticka med stickor 4.5 mm istället för mönstrets 4.0 eftersom jag stickar hårt och jag vet att Malabrigo Sock har en tendens att dra ihop sig efter blockning. Just nu är sjalen ganska gles men det kommer nog att balansera upp sig. Det enda jag ångrar är att jag inte stickade den stora storleken. Fast å andra sidan, då hande jag nog knappast hunnit klart i tid...

 

onsdag 3 augusti 2016

Droppa drops


Podcasten Nördic knitting påpekade i ett avsnitt för en dryg månad sen att Drops har givit ut ett mönster som är mycket lik Martina Behms (Strickmichs)  sjal Leftie  Det är inget nytt under solen att stora företag gör så. Jag har sett Drops göra det många gånger. Det som var nytt är att nu är att Martina Behm är en känd indie-designer. Mycket känd indiedesigner!

Hennes mest populära mönster Hitchhiker är faktiskt det projekt på ravelry som har näst mest antal projekt, omkring 25 000 stycken Hitchhiker-sjalar har stickats och lagts upp på ravelry. Och säkert många har inte kommit upp på ravelry. Leftie har också väldigt många projekt, ungefär 5000 stycken.

Så man ger sig inte på Martina Behm utan att det blir en reaktion. Och det blev det i mitten av juli!

Jag blev uppmärksammad av instagrammaren Garnigt att hon hade blockats av IG-kontot Dropsdesign när hon kommenterade att de hade en sjal som var lik Leftie. Jag var ju tvungen att prova, för jag tycker detta är urbota dumt. Det tog en dryg timme så var min kommentar borta och drops hade blockat mig också! Detsamma hände många andra av mina instagram-vänner.

 

Det var också flera stickare som skrev kommentarer på deras web-sida fick också kommentarerna borttagna och deras IP-adresser blockerades.

Vad är det för sätt att hantera kritik? Så fruktansvärt illa! 

Drops lär inte förlora något på att jag inte använder deras mönster. Det har jag ändå inte gjort på mycket länge. Jag brukar säga att jag inte förstår Dropska. Är man van vid indie-designers välskrivna mönster så är det lite svårt att läsa så kompakta mönster. 

Men det är garnet de tjänar sina pengar på. Dessutom behandlar de sina mindre återförsäljare illa. Återförsäljarna tvingas att följa deras reor, även om de kanske köpt in garnerna till fullpris tidigare under året. De tappar alltså en del av den lilla förstjänst de kunnat få. Och de måste tydligen ta hem garner som de inte beställt, och naturligtivs betala för dem.

Jag kommer definitivt inte att köpa drops-garn. Så jag "Droppar Drops"! Det finns så många andra garnproducenter som hanterar kunder, återförsäljare och designer på mycket bättre sätt. Dem kommer jag att stödja istället. Med det vill jag inte säga att aldrig köper billigare garner, det händer. Till exempel har West Yorkshire Spinners och Novita utmärkta garner från Storbritannien respektive Finland. För att inte tala om Sandnes. De spinner allt sitt garn i Norge. Tyvärr spinns Järbos garner i lågprisländer för att hålla nere kostnaderna, men inget ont om Järbo-garner. 
Tills sist får vi inte glömma att det finns flera fantastiska mini-spinnerier och indie-dyers runt om i Sverige där man kan köpa magiskt vackra garner!

PS Om man vill sticka Martina Behms Leftie så kan man hänga med KAL på ravelry för sjalen som Garnigt drog igång. De använder även hashtaggen #orginalLeftieKAL på sociala medier. DS

Intressant om ulltvättmedlet eucalan

Jag fick just reda på något väldigt intressant om ulltvättmedlet Eucalan från tillverkarens hemsida.

Det går tydligen bra att tvätta funktionsplagg (typ dem man använder när man tränar) i Eucalan. Speciellt rekommenderade de dofterna lavendel och grapefrukt eftersom de ska ha lätt antiseptiska egenskaper.

Perfekt för vår familj när vi är ute och reser med husvagnen. Bara att lägga ner träningskläderna i en hink med lite eucalan, klämma in tvättvattnet ordentligt och låta ligga en halvtimme, klämma ur vattnet och hänga på tork!

Vanliga kläder kan man ta med så man klarar sig ett par veckor, men det är värre med träningskläderna, tycker jag. Och jag vill oftast fräscha upp kläderna efter varje användning: ingrodda träningskläder gillar jag inte...

Så gjorde jag med strumptvättarna under senaste camping-semestern. Det är så himla bekvämt med dessa tvättmedel som man inte måste skölja ur.

(ni kan läsa mer om andra ulltvättmedel jag provat i ett tidigare inlägg)

måndag 1 augusti 2016

Boxy Sweater är klar!

Efter att tröjan har tillbringat ett drygt år på stickorna så blev Boxy Sweater av Joji Locatelli äntligen klar. Ja, det blev den faktiskt för ett par veckor sedan :)

Jag påbörjade den i juni förra året men blev inte klar innan sommaren var över. Då fick tröjan vänta lite i skäms-garderoben till i våras då jag tog fram den igen. Det var egentligen inte så mycket kvar. Jag var klar med bålen, sen stickade jag delen från armhålan och upp till nacken var och en för sen och därefter var det bara ärmarna kvar. Och de var rätt korta dem gjorde jag klart på några dagar.

Jag är verkligen supernöjd med resultatet och fick en tröja som är väldigt användbar i vårt klimat. Garnet är från det danska företaget Design.Club.DK som heter Duo Silke/Merino köpte jag redan 2013 på Anntorps väv i Gamla stan. Det var precis när jag höll på att utveckla mitt nörderi och visste inte riktigt hur mycket garn man behövde till en tröja. Jag köpte 4hg light fingering ;) Man kommer ganska långt med cirka 2400m garn till en kofta. Så ett hekto sålde jag faktiskt i höstas när jag hade välgörenhetsauktion. Och det jag hade kvar räckte gott och väl. 

Så nu äntligen kan jag gå omkring och mysa i min härliga tröja. Jag är inte säker på att jag kommer att sticka en till i lika tunt garn. Det var lite utmanande att ha 390 maskor att sticka enfärgad slätstickning runt bålen ;) Men mönstret finns i en worsted variant också. Kanske blir det en sådan lite längre fram!

 

måndag 11 juli 2016

Regnbågssockor

Jag har velat testa West Yorkshire Spinners sockgarn ett tag. Men de färger som fanns under hösten och vintern hade lite "trasmatte-varning" dvs de var fläckiga. Och det tycker jag inte om alls.

I våras kom de ut med en ny kollektion, Cocktail Range, som var självrandande i rena färger utan fläckar. De finns i helt underbara färger. Jag skulle kunna tänka mig att sticka av allihop ;)

Jag lyckades stå emot ända tills jag hörde att Garnbacken, en garnaffär som ligger bara några mil härifrån hade börjat tagit in WYS garner! Då slog jag till och köpte ett nystan av det tjockare garnet: Aire Valley DK i färgen Rhum Paradise
Om man ska sticka sockor i självrandande garn tycker jag att det blir extra snyggt om man gör en istickshäl, dvs man stickar in en tråd där man planerar att ha hälen. Den tråden tar man sedan bort och stickar till en häl efteråt. Den typen av häl kan bli lite trång om man har hög hålfot som jag har. Men jag har hittat ett sätt att komma runt det genom att göra en extra kil med kortvarv innan man gör själva hälen.  

Regnbågssockorna blev min resestickning till England. Det var en verkligt bra stickning att ta med sig när man bara kunde sticka litegrann då och då eller ville prata eller dricka öl samtidigt :) 

Jag är verkligen nöjd med garnet! Det fanns en knut i nystanet. Jag blev jätteorolig för att färgen skulle bli fel längd på färgen, men det måste ha varit så att de färgat efter de knutit ihop garnet, för längden var precis likadan som för de andra färgerna. Det var riktigt bra, för om det är något som stör mig är när alla ränder inte är lika. Jag tog förstås upp knuten och satte ihop garnändarna med "Spit'n'slice"-metoden. Det fungerar bäst på ull men det gick faktiskt bra även på sockgarn med nylon.


Eftersom det var så tjockt garn gick det ganska fort att sticka sockorna. Jag hade annat på gång samtidigt men hade jag varit monogam med sockorna hade de nog blivit klara på ett par-tre dagar. Nu tog det tio dagar :) Jag är riktigt nöjd med resultatet och jag är säker på att jag kommer att köpa fler färger av dessa garner!