Peerie Flooers Hat

Scroll down for English version

I vintras såg jag BBC-serien Shetland och i ett av de första avsnitten hade en av skådespelarna på sig en helt otroligt snygg mössa. Det visade sig att det var Peerie Flooers Hat av Kate Davies. Jag blev genast sugen på att sticka en till mig själv och efterhand kom min plan fram.

Under sommaren skulle jag åka till Skottland med buss för att vara hjälpledare på sonens orkesterresa. Så i när jag besökte Makeri14 i juni passade jag på att välja ut mina garner till mössan så att de fanns tillgängliga när jag reste.

Peerie Flooers var min "Skottlandsstickning" Påbörjad i skotland i garn från Shetland och skapad av en skotsk designer. Nördigt så det förslår!
Samtidigt som jag reste över gränsen till Skottland lade jag upp för mössan. Sen stickade jag på den så fort jag var tillräckligt ostörd för att kunna sticka på mönstret. Vi hade mycket busstid, eftersom vi reste runt mellan olika platser: Glasgow - Oban (via Loch Lommond) - Fort William - Sterling (via Glencoe) - Falkirk - Edinburgh - North Berwick. Allt detta med 5 övernattningar och fyra konserter. I Edinburgh gjorde vi förstås en del sightseeing men vi besökte även Edinburgh Military Tatoo, vilket var en upplevelse för alla.

Kvällen när vi var i Oban kändes lite overklig, då satt jag och stickade på min Peerie Flooersmössa medan jag läste att Kate Davies gifte sig med sin Tom. I en helt fantastisk skotsk utstyrsel och både handstickad kofta och kilt-strumpor!

Eftersom jag inte kunde sticka på mössan hela tiden och hade även andra deadlines så dröjde det till september innan mössan blev klar. Och sen ett tag till innan alla trådar var fästa!

Men den blev klar till sist och den sitter jättebra. Garnet jag använde var det som garnet är skrivet för: Jamieson & Smith 2-ply jumper weight. Mönstret var lätt att följa och efter ett par repetitioner lärde jag mig det utantill. Skönt att inte alltid behöva titta på mönstret!

Nu saknar jag bara ett par matchande vantar och de är påbörjade. Så småningom blir de nog färdiga.

English Version

Last winter Swedish television aired the BBC series Shetland and in one of the first episode one of the actors were wearing a fantastic hat. Quite soon I found out it was the Peerie Flooers hat by Kate Davies. Immediately I knew I must knit that hat and I started to plan when to fit it in my queue.

I were to go to Scotland as a helping leader with my son's marching band in August and that would be the perfect opporunity: To knit a hat in Scotland, with yarn from Shetland and a Scotish designer. Wonderfully geeky :)

So I made sure to have the yarn before the trip as I knew I wouldn't have time to visit any stores during the tour. And when I passed the Scotish border I immediately cast on :)

We did travel a lot by bus during those days in Scotland: Glasgow - Oban (via Loch Lommond) - Fort William - Sterling (via Glencoe) - Falkirk - Edinburgh - North Berwick. All within 6 days and the band held 4 concerts. They played so well!

As soon as I had time I knit on the Peerie Flooers hat. It did take some concentration so it was not the only knitting I did during the tour. I had a mindless boxy, another hat and a pair of socks (of course). It felt a bit strange when I was sitting in the youth hostel in Oban, knitting on my Peerie Flooers hat while reading about Kate getting married to her Tom in their wonderful handmade wedding.

After I came back home it took me a while to finish the hat as I did have other dead line knittings aswell. But in early september I bound it off and then it took me a week or two to weave in all the ends!

I used the yarn the pattern calls for: Jamieson & Smith 2ply jumper weight. It was easy to do stranded knitting with and the pattern was quite easy to learn by hart after a while, which I like. I do love my finished hat. So much as I want to knit the Perrie Flooers mittens aswell. They are started and soon the first mitten is finished :)

Packar inför Skottlandsresa

I morgon ska jag sätta mig på en buss för att vara ledare på sonens orkesterresa till Skottland.

Bussen kör genom Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna (24h) och sen åker vi båt till norra England och bussen tar oss därefter till Glasgow.

Väl i Skottland åker vi också runt en del (Glasgow-Oban-Fort Williams-Falkirk-Stirling-Edinburgh). Minst 3 timmar per dag blir det i bussen.

Det blir mycket sticktid alltså! Så jag funderar på hur många meter ungefär kan man hinna sticka per dag. Det beror ju på vilken stickfasthet man har också. I vanliga fall stickar jag ungefär 3-4h per dag och då hinner jag kanske 100m. Under de långa resdagarna kanske jag kan hinna sticka bortåt 300m?

Jaha, så vad ska jag då ta med mig?

Det jag har planerat sen länge att sticka på resan är Peerie Flooers av Kate Davies. Den ska påbörjas först när jag når Skotsk mark. Sticka med Jamieson-garn av en skotsk designer i Skottland :D

En enkel stickning att syssla med när jag gör annat samtidigt måste jag ha. Det blir Boxy av Joji Locatelli. Jag har kommit halvvägs på bålen innan jag ska dela upp för ärmarna. Den borde kunna räcka ett tag. Ärmarna är ganska korta på den så de blir snabbt klara. Om jag tröttnar på Boxy som pratstickning kommer jag att varva med ett par tunna Cloette's i grått Opalgarn som sonen ska kunna ha som orkesterstrumpor.

På vägen ner i bussen ska jag teststicka en mössa åt Rachel aka Porpoise Fur. Garnet jag ska använda köpte jag på syfestivalen från Naturgarn. Det är Titicaca, ett Highland Wool i DK weight.

Bara för att jag ska komma någon vart på Augusti månads UFO tar jag med mig Uppsalavanten som jag påbörjade för dryga 2 år sen. Förhoppningsvis kan jag peppa mig själv att sticka 5 varv om dagen...

En annan långsam stickning att bryta av med är Curiosa av CoopKnits. Jag har knappt kommit någon vart med dem alls. Det vore roligt att få dem färdiga. Jag tror att de blir riktigt vackra när de blir klara. Jag stickar dem i en fantastisk orange färg som Tant Kofta skapat.

Jag tänkte att Redford  (makens tröja) och min Epistrophy får stanna hemma. Jag har stickat så långt under semestern på makens tröja så den får vila tills jag kommer hem och Epistrophy tar för stor plats. Jag lägger nog med mitt handspunna garn om utifall att jag får slut på pratstickning. De blir Cloette's av dem också. Tror att garnet gör sig bäst så.

Så. Undrar om det räcker? Antagligen. Jag kommer dock inte att hinna köpa något garn, för vi får fullt upp med aktiviteter. Annars hade jag gärna velat besöka Ginger Twist Studios. Och ingen golf heller. Men det får bli vid ett annat tillfälle!