På vägen hem från Provence måste jag byta flyg på Schiphol. Jag har passerat där många gånger men jag har aldrig varit i Amsterdam. Så denna gång valde jag flyg så att jag skulle få lite längre väntetid i Amsterdam, närmare bestämt ungefär 9 timmar, vilket skulle ge mig omkring 6 timmar att fördriva inne i Amsterdam.
Jag tog tåget från Schiphol till Amsterdams Centralstation. Det var väldigt lätt att fixa biljett i automaterna som fanns tillgängliga och tågen gick ofta och det tog bara en kvart att komma in till stan.
Målet för dagen var dels att strosa runt lite i stan för att få se något av stadslivet och kanalerna och dels att besöka en garnaffär (förstås). Jag hade bara sett ut en enda affär för dagen, den som Anna Martina med bloggen playsweetmusic pratat så mycket om i Stickwithuspodcast. Namnet på affären är
Penelope Craft och ägs av
Malia Mather, en amerikan som bor i Amsterdam.
På tåget bläddrade jag runt bland massa sevärdheter i staden och funderade på om jag skulle besöka något museum eller liknande, men jag tänkte sen att jag bara ville gå runt. Inte ha några andra bestämda mål än garnaffären.
Till att börja med vandrade jag ned för Damrak och där fanns ett helt gäng med julinspirerade marknadsstånd med mat och prylar, mest från Nederländerna men även några andra länder. Det var kallt som tusan och när jag passerade ett stånd stickade saker från Finland, bland annat vantar, funderade jag starkt på att köpa ett par lovikka-vantar, men jag kunde inte förmå mig det. Jag kan ju sticka egna!
Efter ett tag satte hungern in, klockan hade passerat tolv och jag hade bara ätit en macka på flygplatsen på morgonen. En sallad fick det bli innan jag gick vidare. När jag en liten stund senare passerade jag ett Frozen Yoghurt-ställe. Det gick ju inte att motstå :)
Efter jag gått en bit öppnade affärsgatan upp sig och under ett torn såg jag en skylt som visade mot blomstermarknaden. Den hade jag läst om i TripAdvisor, så dit styrde jag mina steg!
Det var som väntat gott om olika typer av lökar där: mest tulpaner och amaryllisar. Det fanns också andra sorter som jag inte kan namnet på. Efter en kort konsultation med maken på telefon kom vi överens om att jag skulle köpa tre amaryllisar, en var till min mamma och syster som umgåtts med barnen i veckan och en till oss.
Sen kom jag till flera kanaler som jag skulle passera. Det var ont om båtar på kanalerna det var väldigt vackert och vattnet ger ju alltid ett lugnt intryck. På vägarna var det riktigt gott om cyklister, precis som jag förväntat mig i Amsterdam. Cyklarna var betydligt enklare än jag trodde, de flesta såg mycket välanvända ut och typen gamla damcyklar.
Så småningom nådde jag Kerkstraat, gatan där affären Penelope Craft ligger. Naturligtvis landade jag på gatan långt från mitt mål, men efter fem-sex kvarter var jag framme!!! Och det var precis så mysig jag hade hoppats! Det hängde många fina härvor i fantastiska färgställningar runt om på väggarna. På en del av en vägg var koner av Holst Supersoft upphängda. Det ser så häftigt ut med en hel kon med garn :)
Längre bak i affären fanns en liten sal, perfekt för att hålla seminarier eller stickkaféer.
Malia Mather äger affären. Hon var otroligt mysig och välkomnande även om hon kände sig lite stressad. Senare på kvällen skulle hon arrangera en workshop med ingen mindre än
Veera Välimäki, kanske mest känd för sjalen
Color Affection, vilken har över 10 000 projekt registrerade på Ravelry! Många andra av hennes designer finns i min kö, men jag har hittills bara hunnit göra Color Affection.
Jag hade väldigt gärna stannat för att vara med på Veeras workshop, men jag var tvungen att åka iväg till flygplatsen innan den ens skulle börja. Det var jättesynd!
Jag stod länge och väl och valde och tittade, pratade med andra kunder och valde lite till innan jag till slut bestämde mig. Jag hänge kvar lite till och då kom en tjej in i affären och jag frågade om hon var där för workshopen. Jo, det var hon, för det var
Veera Välimäki i egen hög person! Hon var verkligen supermysig och jättetrevlig att prata med. Vi höll oss till engelska eftersom hon inte kände sig så säker på svenska och inte minst för att inte vara oartiga mot Malia. Det kändes väldigt konstig att stå och prata med en så framstående designer och jag sa till henne att jag kände mig lite "star strucked". Hon blev naturligtvis glad över att jag gillar hennes plagg men sa också att hon själv har svårt att se sig själv som en stickkändis eftersom det mesta av hennes arbete sker hemma på kammaren i ensamhet. Jag skulle verkligen ha velat kunna stanna kvar och ta del av hennes workshop!
Till slut kände jag att jag inte kunde hålla mig kvar längre utan att skämma ut mig för mycket och det började bli dags att ta mig tillbaka till Schiphol. Jag sade adjö och gick raskt tillbaka till stationen och stannade bara för att ta mig en köttbit på en Uruguansk restaurang och tog tåget tillbaka till flygplatsen.
På Shiphol rådde stor julkommers, men jag var ganska trött i fötterna, och min mobil behövde laddas så jag letade upp ett laddningsställe och njöt av mina garner istället :) Det var rätt skönt att till slut få sätta sig ner och vila fötterna. Jag hade ändå gått runt i nära åtta timmar med en tung datorväska/handbagage över axeln. Alltsomallt hade jag en del fina garner med mig hem, om än inte så supermycket men jag är nöjd med det jag fick tag på. Det var många generösa nystan så jag tror det kan hålla mig sysselsatt ett tag :) Allra nöjdast är jag nog med de båda
Skein-härvorna (det gröna och beiga). De ska jag njuta av extra mycket!
