Året som gick 2013

Det här året har inte varit mitt livs bästa, direkt. Jag håller på att ta mig tillbaka från långtidssjukskrivning och dessutom har jag varit skadad mer eller mindre under hela året så jag har inte kunnat träna alls så mycket som jag har velat. Bland annat hade jag springförbud från mars till juli, vilket gjorde att jag missade Göteborgsvarvet :(

Men jag har kunnat sticka desto mer! Och jag tycker själv att jag har utvecklats mycket som stickare under året. Vid årets början höll jag mig till tjockare garner som jag stickade med stickstorlek 6 eller 7, för jag tyckte att jag aldrig skulle bli klar annars. Sen har jag faktiskt vågat mig på tunnare och tunnare garner och nu har jag faktiskt en tröja på gång med stickstorlek 2½. Det hade aldrig hänt för ett år sen. 

Under året har jag deltagit i en utmaning på Ravelry att sticka minst 12 tröjor i vuxenstorlek och det blev faktiskt 14 stycken, varav fem med samma mönster som grund. Det är Blank Canvas som jag skrivit om förut i inlägget Samma tröja i alla färger. Den jag är allra mest nöjd med är Vodka Lemonade som jag stickade i Tant Koftas Angorett. Den koftan är helt fantastiskt skön!

Åtta par vantar (eller halvvantar) har jag gjort klara under året. Där måste nog Uppsavantarna  av Eva-Lotta Staffas vara dem jag är mest stolt över. De tog tid, men de är som ett konstverk. De är så otroligt vackra!

Även mössor har jag gjort åtta stycken. Min favorit bland dem är Fairy Snowcap.

Sjalar har det blivit fem stycken. De flesta har jag givit bort, jag har faktiskt sparat Marin-sjalen.

På UFO-fronten känns det som om jag har gjort små framsteg.  Jag har färdigställt tre UFO:n, repat upp fyra (en socka, en tröja i gotlandsull, ett Iphonefodral och ett linne) men skapat mig ett nytt, Uppsalavanten. Allt som allt har jag faktiskt bara sex UFO:n kvar. 

Under året har jag upptäckt många stick-poddar. Den jag gillar allra bäst är Stickpodden med Karin och Elin. De blandar seriösa ämnen med skratt och berättar förstås om deras garnrelaterade upplevelser. Andra bra garn-poddar jag följer är The Electric Sheep, Imake och Knit 1 Geek 2. De två första är brittiska och den tredje är kanadensisk.

I april startade jag den här bloggen som jag använder mest till att skriva om garn- och stickrelaterade upplevelser. Jag tänkte att mina facebook-vänner skulle slippa höra allt för mycket om mitt stickande så jag samlar det här istället.

En del garnutflykter har jag hunnit med också. På semestern besökte jag Yll o Tyll i Uppsala. Den affären innehåller jättemånga fina garner, men den var trängre än jag väntat mig, eftersom det är den enda garnaffären i Uppsala. 

När jag var på västkusten fick jag möjlighet att besöka Tant Kofta och det var en underbara upplevelse. Hon håller öppen koffert några gånger i månaden i ett hus på tomten med altan. Hon färgar sina garner själv i helt fantastiska nyanser. 

Ihop med det underbara stickgänget i Norrköping åkte jag till Syfestivalen i Stockholm i oktober. Naturligtvis var det härligt att gå runt bland alla garner och tillbehör, men jag tyckte nog det allra bästa var att få träffa Tant Kofta igen och lära känna Magasin Duetts Petra och Mia som hjälpte till i Magasin Duetts monter.

I November var fick jag en Garnsafari med Medea i Marseille. Eftersom jag flög och inte hade väldigt mycket plats kvar i väskan, köpte jag bara lite garn. Det var helt otroligt att träffa en likasinnad och trots att det var första gången vi träffades IRL hade vi en helt underbar dag och jag fick se en del av staden. 

 

I Amsterdam finns affären Penelope Craft som innehas av Malia Mather. Jag passade på att ha en extra lång transfer på Shiphol så jag hann in till Amsterdam och besöka Penelope Craft.
Sortimentet i den affären är underbart. Malia för bland annat garner från Malabrigo, Madeleinetosh, Lopi, Cascade, GGH och Holst. Men den bästa behållningen från det besöket var nog att jag fick träffa och småprata med Veera Välimäki, designern som gör så läckra randiga sjalar, bland annat Color Affection.

Veera och Malia

Malabrigo-garner

Det har varit ett händelserikt stick-år och jag vill avsluta lite om mina föresatser för nästa år. Jag vill definitivt sticka fler vantar ur Vantar för alla årstider. Mitt garnlager innehåller en del fint garn och jag har tänkt mig att sticka åtminståne ett projekt ur stashen varje månad. Som hjälp till det är jag med i gruppen Every Year = de-stash på Ravelry. Jag har mycket fina garner till sockar, vantar och sjalar i stashen, så det blir nog fler sådana plagg under 2014. Några tröjor ska jag förstås sticka. Jag har påbörjat några som jag varvar emellan beroende på humör :) Mer om det i ett framtida inlägg!

Jag önskar alla läsare ett riktigt Gott Nytt 2014!

Uppsalavantar klara!

Jag har äntligen stickat klart ett av mina UFO:n

Det är ett par vantar med ett otroligt vackert mönster som jag påbörjade i januari i år. Mönstret heter Uppsalavanten och är skapat av Eva-Lotta Staffas. Det säljs som kit av Yll-o-Tyll i Uppsala. 

När jag var nästan klar med andra vanten upptäckte jag att jag stickat två vänstervantar!

Jag kunde ha repat upp vanten, men den var alldeles för komplicerad att sticka för det så jag beställde mer garn för att göra högervanten. 

Men jag orkade inte sticka färdigt den då, så den hamnade åt sidan ett tag. Nu efter alla julstickningar tog jag fram vanten igen och äntligen är den färdigstickad och alla trådar är fästa!

Garnet jag använt är Visjö från Östgöta Ullspinneri. Kombinationen av en Uppsalavanten med garn från Östergötland är extra roligt när jag bor i Östergötland med rötter i Uppland!

God fortsättning!

Jag önskar er alla en god fortsättning på julen!

Vi firar jul med familjen hemma hos oss. Vi är sju vuxna och våra två barn. Det är riktigt mysigt att träffa familj som bor långt bort!

Några i familjen till Vreta Kloster kyrka igår kväll för att delta i Julnattsmässa. Jag sjöng i kören och det var verkligt härligt att få vara med och sprida julstämning!

Alla mina stickade julklappen blev klara i tid! Även mina hålkrusvantar (farmorsvantarna) som jag skrev om i förra ilägger. De var till min 12-årige son. Han jublade kanske inte :)

Annars var nog mest uppskattade var nog tröjan till min syster. Och min dotter sa: mamma, den blev ju snygg ju :)

Jag fick faktiskt nån julklapp också. Jag blev riktigt glad för Kamilla och Claras bok Vantar för alla årstider. Många vantar där som väntar på att bli stickade av mig :)

Farmor-vantar

Sådana här vantar stickade min fina farmor till mig när jag var liten. Jag minns speciellt ett par som var svarta och karminröda. Dem gillade jag jättemycket!

Länge har jag velat göra likadana och jag blev jätteglad när jag hittade mönstret på ravelry. Där kallas de New Foundland mitts. 

Pabilla berättade för mig att hon också fått likadana av sin farmor. Då tänkte jag att de borde ha blivit publicerade i nån tidning under sent 70-tal. 

Det kanske finns fler som såg dem då? Vore kul att höra om någon kommer ihåg något om dem :)

På stickorna

Det är hög tid för en uppdatering om vad som jag har på stickorna just nu. Viss filtrering måste jag dock göra eftersom det kan finnas risk att min familj läser här så julklapparna inte blir uppvisade i förtid :)

På syfestivalen köpte jag Magasin Duetts Supersoft och det håller på att bli en Pebble | Cliff. Hela oket är klart och jag har faktiskt bara drygt 10 cm kvar på kroppen. Det går inte så fort med stickor 2½, men det är en bra stickning att flika emellan med när jag behöver något som bara matar på.

Om ni läste inlägget Area 51, så kanske ni såg en tröja i grå ull från Gotland. Den hittade jag inte mönstret till, så jag slog till och rippade hela den tröjan (trots att det bara var en halv ärm kvar). Den var dessutom stickad i delar och jag visste att jag aldrig skulle vilja sy ihop tröjan.
Istället ska det fina garnet få bli grundfärg till den härliga koftan Idunn som faktiskt finns gratis på Knitty! Mönsterfärgen är dubbel Angorett färgad av Tant Kofta. Det garnet fick jag över från den koftan jag fick färdig till Syfestivalen.Idunn stickas uppifrån och ner runt och den ska steekas (=klippas upp) för att bli en kofta. Jag är inte riktigt säker på hur långt garnet räcker. Jag får kanske sticka ärmarna först så får kroppen bli så lång den kan bli :) Jag kan ju ta ett annat garn till knappkanten i värsta fall. Jag är klar med mönstret nu och ska prova den för att se hur långt till jag behöver sticka på oket innan jag kan dela av för ärmarna.

Sen har jag ett par julklappsstickningar som jag inte ska orda om just nu och till sist två stickningar som inte har varit så aktiva den senaste tiden, men efter julklappstickningarna ska jag ta tag i dem igen.
Det första är Uppsalavantarna av Eva-Lotta Staffas. Jag stickade på dem under oktober, men jag stickade för löst jämfört med hur jag stickade den andra vanten, så jag ska repa upp ner till tummen på den andra vanten och sticka om i en mindre stickstorlek. Så kan det gå när man låter ett projekt ligga till sig.

Till sist så började jag på ett dubbelstickat Iphonefodral som jag tänkt ska bli Mariusmönstrat. Ett jättemysigt alpakka-garn, men det är kabelspunnet så det splintar sig så stickningen flyter väldigt dåligt. Dessutom vet jag inte riktigt hur långt jag ska sticka enfärgat innan jag börjar med mönstret. Troligtvis repar jag upp det och skänker garnet till någon annan. Stickning ska vara roligt tycker jag!

Post på villovägar

I september för-bokade jag boken The Rhinebeck Sweater och den skulle sändas per post i slutet av oktober. I mitten av november börjande jag undra vad som hänt och tog kontakt med Ysoldas support. De berättade att de skickat den för flera veckor sedan, men skulle skicka mig en ny, eftersom den verkade ha kommit bort på posten...
Det var väldigt snällt av dem :)

Igår!!! Fem veckor efter att boken skickats från Skottland, kom boken fram. Den hade varit i Australien och vänt!!!

Jag var ändå väldigt glad över att den kommit fram. Boken är precis så
bra som jag hoppats på :)
Du kan läsa mer om tröjorna i den i det tidigare inlägget.

En eftermiddag i Amsterdam

På vägen hem från Provence måste jag byta flyg på Schiphol. Jag har passerat där många gånger men jag har aldrig varit i Amsterdam. Så denna gång valde jag flyg så att jag skulle få lite längre väntetid i Amsterdam, närmare bestämt ungefär 9 timmar, vilket skulle ge mig omkring 6 timmar att fördriva inne i Amsterdam.



Jag tog tåget från Schiphol till Amsterdams Centralstation. Det var väldigt lätt att fixa biljett i automaterna som fanns tillgängliga och tågen gick ofta och det tog bara en kvart att komma in till stan.



Målet för dagen var dels att strosa runt lite i stan för att få se något av stadslivet och kanalerna och dels att besöka en garnaffär (förstås). Jag hade bara sett ut en enda affär för dagen, den som Anna Martina med bloggen playsweetmusic pratat så mycket om i Stickwithuspodcast. Namnet på affären är Penelope Craft och ägs av Malia Mather, en amerikan som bor i Amsterdam.

På tåget bläddrade jag runt bland massa sevärdheter i staden och funderade på om jag skulle besöka något museum eller liknande, men jag tänkte sen att jag bara ville gå runt. Inte ha några andra bestämda mål än garnaffären.


Till att börja med vandrade jag ned för Damrak och där fanns ett helt gäng med julinspirerade marknadsstånd med mat och prylar, mest från Nederländerna men även några andra länder. Det var kallt som tusan och när jag passerade ett stånd stickade saker från Finland, bland annat vantar, funderade jag starkt på att köpa ett par lovikka-vantar, men jag kunde inte förmå mig det. Jag kan ju sticka egna!
Efter ett tag satte hungern in, klockan hade passerat tolv och jag hade bara ätit en macka på flygplatsen på morgonen. En sallad fick det bli innan jag gick vidare. När jag en liten stund senare passerade jag ett Frozen Yoghurt-ställe. Det gick ju inte att motstå :)


Efter jag gått en bit öppnade affärsgatan upp sig och under ett torn såg jag en skylt som visade mot blomstermarknaden. Den hade jag läst om i TripAdvisor, så dit styrde jag mina steg!


Det var som väntat gott om olika typer av lökar där: mest tulpaner och amaryllisar. Det fanns också andra sorter som jag inte kan namnet på. Efter en kort konsultation med maken på telefon kom vi överens om att jag skulle köpa tre amaryllisar, en var till min mamma och syster som umgåtts med barnen i veckan och en till oss.

Sen kom jag till flera kanaler som jag skulle passera. Det var ont om båtar på kanalerna det var väldigt vackert och vattnet ger ju alltid ett lugnt intryck. På vägarna var det riktigt gott om cyklister, precis som jag förväntat mig i Amsterdam. Cyklarna var betydligt enklare än jag trodde, de flesta såg mycket välanvända ut och typen gamla damcyklar.

Så småningom nådde jag Kerkstraat, gatan där affären Penelope Craft ligger. Naturligtvis landade jag på gatan långt från mitt mål, men efter fem-sex kvarter var jag framme!!! Och det var precis så mysig jag hade hoppats! Det hängde många fina härvor i fantastiska färgställningar runt om på väggarna. På en del av en vägg var koner av Holst Supersoft upphängda. Det ser så häftigt ut med en hel kon med garn :)
Längre bak i affären fanns en liten sal, perfekt för att hålla seminarier eller stickkaféer.


Malia Mather äger affären. Hon var otroligt mysig och välkomnande även om hon kände sig lite stressad. Senare på kvällen skulle hon arrangera en workshop med ingen mindre än Veera Välimäki, kanske mest känd för sjalen Color Affection, vilken har över 10 000 projekt registrerade på Ravelry! Många andra av hennes designer finns i min kö, men jag har hittills bara hunnit göra Color Affection.

Jag hade väldigt gärna stannat för att vara med på Veeras workshop, men jag var tvungen att åka iväg till flygplatsen innan den ens skulle börja. Det var jättesynd!

Jag stod länge och väl och valde och tittade, pratade med andra kunder och valde lite till innan jag till slut bestämde mig. Jag hänge kvar lite till och då kom en tjej in i affären och jag frågade om hon var där för workshopen. Jo, det var hon, för det var Veera Välimäki i egen hög person! Hon var verkligen supermysig och jättetrevlig att prata med. Vi höll oss till engelska eftersom hon inte kände sig så säker på svenska och inte minst för att inte vara oartiga mot Malia. Det kändes väldigt konstig att stå och prata med en så framstående designer och jag sa  till henne att jag kände mig lite "star strucked". Hon blev naturligtvis glad över att jag gillar hennes plagg men sa också att hon själv har svårt att se sig själv som en stickkändis eftersom det mesta av hennes arbete sker hemma på kammaren i ensamhet. Jag skulle verkligen ha velat kunna stanna kvar och ta del av hennes workshop!



















Till slut kände jag att jag inte kunde hålla mig kvar längre utan att skämma ut mig för mycket och det började bli dags att ta mig tillbaka till Schiphol. Jag sade adjö och gick raskt tillbaka till stationen och stannade bara för att ta mig en köttbit på en Uruguansk restaurang och tog tåget tillbaka till flygplatsen.



På Shiphol rådde stor julkommers, men jag var ganska trött i fötterna, och min mobil behövde laddas så jag letade upp ett laddningsställe och njöt av mina garner istället :) Det var rätt skönt att till slut få sätta sig ner och vila fötterna. Jag hade ändå gått runt i nära åtta timmar med en tung datorväska/handbagage över axeln. Alltsomallt hade jag en del fina garner med mig hem, om än inte så supermycket men jag är nöjd med det jag fick tag på. Det var många generösa nystan så jag tror det kan hålla mig sysselsatt ett tag :) Allra nöjdast är jag nog med de båda Skein-härvorna (det gröna och beiga). De ska jag njuta av extra mycket!