Vägen till färdig tröja var lite krokig till att börja med. Jag råkade ta fel storlek på stickor: 3,25 istället för 3,5. Det gjorde faktiskt c:a 3 maskor på masktätheten. Jag bestämde mig för att det fick jag ordna genom att göra fler ökningar på oket och sticka lite längre. Så jag har fem orangea ränder innan jag bytte till den mörkgrå.
Dessutom blev halslinningen alldeles för liten eftersom det var där jag hade lagt upp maskorna. När jag jobbade på oket satt jag vid ett tillfälle och försökte dra lite försiktigt i halskanten. Helt plötsligt hade jag dragit för hårt och uppläggningskanten gick av! Det är inte så lätt att fixa bara sådär, så jag tog bort hela uppläggningskanten. Det var som att ta bort sömmen på en potatispåse, fast från fel håll. Efter ett tag hade jag alla maskorna på stickan och jag maskade av dem löst i en uppläggnings om jag tycker om: Jeny's surprisingly stretchy bind off fast jag stickar med aviga maskor istället för räta. Då blir den jättesnygg! Ser lite ut som i-cord, faktiskt.
När jag var klar tog jag fram lådan med mina Supersoft-garner. Det visade sig att det finns en del i den lådan... Man göra fler ravello med de garnerna
Nu stickar jag på sonens strumpor i svart Austermann Step. Inte kul att sticka i svart, ännu tråkigare att sticka vanilla socks i svart... Snart är jag förbi hälintagningen på den första strumpan. Men jag ska inte klaga: jag låg ganska bekvämt när jag stickade i eftermiddags
Framöver planerar jag att sticka mest på Koftan Siri i Sandnes Alpakka. Men den är till att börja med inte så social stickning. Man måste koncentrera sig på mönstret. Så om jag ska sticka i sällskap behöver jag ha med mig någon lite mer automatisk stickning. Det får bli sockor den närmaste tiden.
Jag har också köpt mönstret till Kamilla Svanlunds Mysterie-strumpor Akero. De är skrivna för att stickas i Cascade Yarns Heritage och jag har faktiskt en sådan härva som jag vann under förra vårens Sticklördag på SMHI. Det passar ju alldeles utmärkt.