Men jag tyckte inte riktigt om sländan jag hade, så jag letade efter ett alternativ. Visst, allra roligast vore det att ha en spinnrock. Men vi bor väldigt kompakt, så det är inte läge för att klämma in en spinnrock i huset. Dessutom har jag redan en antik spinnrock. Den kräver en stor renovering för att kunna fungera. Så medan jag tänker över om jag ska renovera den gamla rocken från farmor eller om jag ska köpa en modern rock tänkte jag att jag skulle skaffa mig en slända.
Clara Stickar skrev i somras om att hon testat turkisk slända. Jag har också sett några andra turkiska sländor på Instagram och de verkar så fiffiga att linda upp tråden på. Efter lite letande hittade jag en 35-grams turkisk slända på Gammeldags.
Den kom i onsdags och direkt när jag provade den kände jag att den passade mig väldigt bra. Visserligen vände jag vingarna fel först men det fick jag hjälp att rätta till. Sen i onsdags har jag tränat lite att spinna varje dag, framför allt eftersom jag skulle på spinnträff i Linköping till helgen.
Den spinnträffen var i går. Det var Lotta H och Jannika som ordnade träffen och de hittade en mycket prisvärd lokal i Gamla Linköping. Vi kom dit vid halv tio, hade med oss matsäck och spinnverktyg. Lilla Butiken i Borensberg och Annuska hade med sig rockar man kunde testa. De sålde också fiber. Manduzana var också där med sina fina egenfärgade fiber och garner.
Med mig hade jag min slända och lite fiber jag skaffat innan. Jag hann prova två rockar: en Ashford Traditional och en Ashford Kiwi. På båda rockarna spann jag förgarn av finull från Östergötlands Ullspinneri. Sen tvinnade jag ihop de båda trådarna på Kiwi:n. Åh så mjukt och fint det garnet blev. Men så har de väldigt fin ullråvara på Ullspinneriet!
Jag försökte också spinna av en vacker tops i Blue Faced Leicer jag köpte av Manduzana förra året. Men jag hade nog börjat bli lite trött, för det gick inte alls bra! Det var så illa att jag visade upp min allra värsta, arga sida och bara gav upp när jag skulle tvinna tråden. Jag ställde mig och spann slända för att lugna ner mig. Då ryckte snälla Annuska in och plyade åt mig. Så himla snällt av henne!
Att hålla mig borta från fibershoppande gick ju inte. Manduzana hade färgat helt underbara fiber! Annuska hade några väldigt bra nybörjarfiber att öva på, det blev en påse vardera av Corridale och BFL. Så jag köpte en vacker tops grönt av Polwarth, tussahsilke och kamel.
Som vanligt gick tiden alldeles för fort och snart var det dag att packa ihop sina prylar och åka hem igen. Det var verkligen roligt att träffa en ny gemenskap som för nördigheten till en helt ny nivå. Tack alla som var med och förgyllde dagen!
Och gissa vad jag gjorde när jag kom hem? Spann vidare ;) Jag spann upp det sista av ullen jag fick med workshopskitet på syfestivalen och tvinnade ihop det till tvåtrådigt. Lite garn lyckades jag ändå skapa under lördagen. Det bruna garnet av BFL är knappt 20 m långt och det har jag faktiskt lyckats få så tunt som sportweight (c:a 300m/100g). Det vita är spunnet på rock och där använde jag förgarnet från Ullspinneriet.
Här kan man se kunskapsstadierna jag genomgått den här veckan. Det är samma fiber i alla garnerna: ofärgad Blue Faced Leicter. Den vänstra härvan skapade jag på syfestivalen, de två mellersta under veckan och den högra under lördagen (samma härva som den med kronan, på bilden ovan). Det är verkligen roligt att se utvecklingen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar