Spinna sitt eget garn

Efter förra veckans workshop i att spinna med slända som Lillemor på Limmo Design ledde blev jag riktigt fast.

Men jag tyckte inte riktigt om sländan jag hade, så jag letade efter ett alternativ. Visst, allra roligast vore det att ha en spinnrock. Men vi bor väldigt kompakt, så det är inte läge för att klämma in en spinnrock i huset. Dessutom har jag redan en antik spinnrock. Den kräver en stor renovering för att kunna fungera. Så medan jag tänker över om jag ska renovera den gamla rocken från farmor eller om jag ska köpa en modern rock tänkte jag att jag skulle skaffa mig en slända.

Clara Stickar skrev i somras om att hon testat turkisk slända. Jag har också sett några andra turkiska sländor på Instagram och de verkar så fiffiga att linda upp tråden på. Efter lite letande hittade jag en 35-grams turkisk slända på Gammeldags.

Den kom i onsdags och direkt när jag provade den kände jag att den passade mig väldigt bra. Visserligen vände jag vingarna fel först men det fick jag hjälp att rätta till. Sen i onsdags har jag tränat lite att spinna varje dag, framför allt eftersom jag skulle på spinnträff i Linköping till helgen.

Den spinnträffen var i går. Det var Lotta H och Jannika som ordnade träffen och de hittade en mycket prisvärd lokal i Gamla Linköping. Vi kom dit vid halv tio, hade med oss matsäck och spinnverktyg. Lilla Butiken i Borensberg och Annuska hade med sig rockar man kunde testa. De sålde också fiber. Manduzana var också där med sina fina egenfärgade fiber och garner.

Med mig hade jag min slända och lite fiber jag skaffat innan. Jag hann prova två rockar: en Ashford Traditional och en Ashford Kiwi. På båda rockarna spann jag förgarn av finull från Östergötlands Ullspinneri. Sen tvinnade jag ihop de båda trådarna på Kiwi:n. Åh så mjukt och fint det garnet blev. Men så har de väldigt fin ullråvara på Ullspinneriet!

Jag försökte också spinna av en vacker tops i Blue Faced Leicer jag köpte av Manduzana förra året. Men jag hade nog börjat bli lite trött, för det gick inte alls bra! Det var så illa att jag visade upp min allra värsta, arga sida och bara gav upp när jag skulle tvinna tråden. Jag ställde mig och spann slända för att lugna ner mig. Då ryckte snälla Annuska in och plyade åt mig. Så himla snällt av henne!

Att hålla mig borta från fibershoppande gick ju inte. Manduzana hade färgat helt underbara fiber! Annuska hade några väldigt bra nybörjarfiber att öva på, det blev en påse vardera av Corridale och BFL. Så jag köpte en vacker tops grönt av Polwarth, tussahsilke och kamel.

Som vanligt gick tiden alldeles för fort och snart var det dag att packa ihop sina prylar och åka hem igen. Det var verkligen roligt att träffa en ny gemenskap som för nördigheten till en helt ny nivå. Tack alla som var med och förgyllde dagen!

Och gissa vad jag gjorde när jag kom hem? Spann vidare ;) Jag spann upp det sista av ullen jag fick med workshopskitet på syfestivalen och tvinnade ihop det till tvåtrådigt. Lite garn lyckades jag ändå skapa under lördagen. Det bruna garnet av BFL är knappt 20 m långt och det har jag faktiskt lyckats få så tunt som sportweight (c:a 300m/100g). Det vita är spunnet på rock och där använde jag förgarnet från Ullspinneriet.

Här kan man se kunskapsstadierna jag genomgått den här veckan. Det är samma fiber i alla garnerna: ofärgad Blue Faced Leicter. Den vänstra härvan skapade jag på syfestivalen, de två mellersta under veckan och den högra under lördagen (samma härva som den med kronan, på bilden ovan). Det är verkligen roligt att se utvecklingen!

Syfestivalen våren 2015

Länge tänkte jag att jag inte skulle åka till Syfestivalen. Jag har så lätt att köpa alldeles för mycket garn som sen bara ligger.

Men så blev jag tillfrågad av Medea om jag ville hjälpa till hos föreningen Sticka. Och det vore ju jätteroligt. Det behövdes lite extra hjälp på fredagen, och jag kunde ta ledigt då. Helt perfekt!

Jag fick hålla workshop i hur man lägger upp sockor från tån med Judy's Magic Cast On. På eftermiddagen stod jag i Stickas monter och berättade vad föreningen gör.

Båda arbetsuppgifterna var väldigt roliga.
På workshopen fick jag fullt upp! Det var flera som kom dit som inte heller hade arbetat med Magic Loop, så det blev lite extra att hjälpa till med. Förutom att hjälpa workshop-deltagarna med att lägga upp visades också hur de skulle kunna skapa en snygg tå. Jag hade förberett genom att göra ett gäng tår och visa.

På Instagram fick jag reda på att Lillemor på Limmo Design skulle hålla workshop i att spinna med slända. Det var jag ju tvungen att prova! Så på morgonen anmälde jag mig till den.

Det gav mig väldigt begränsad tid att gå runt bland utställarna. Så jag fick vara fokuserad :) Mitt mål var att jag skulle få köpa en tröjmängd + 800m garn.


Jag hade bestämt mig för att känna på Sokustens nya garn av Jämtlandsull, en korsning av merinofår och sveafår. Jag hann smita iväg till Solkusten strax innan min workshop. Jämtlands-garnet var heeeeelt underbart mjuk. Den fanns i både entrådigt och tvåtrådigt. Jag köpte en tröjmängd av det tvåtrådiga!

Efter tå-upp-workshop:en gick jag och mitt resesällskap ut till bilen med förmiddagens inköp. Efter lite sushilunch hann vi gå en kort runda innan jag skulle stå i Stickas monter. Jag gick till AnneD's Scotish Confectionary och köpte whiskey-kola till käre maken och laktritskola till mig själv (vad annars???)
Därefter gick jag och pratade med grabbarna på Naturgarn. Det var ett mycket givande samtal om sociala medier, mönster och designer. Där kompletterade jag med ett nystan mörkgrå Indiecita och ett nystan Highland Wool i DK weight.

Efter jag stått i montern gick jag direkt till Limmos workshop där jag skulle testa att spinna. Jag lyckades att inte slå någon i huvudet med min slända. Jag var faktiskt relativt lugn i stort sett hela tiden. Och jag lyckades producera säkert två meter tvåtrådigt garn ;)

Nu var det en timme kvar till stängningsdags. Jag hann med ett kort besök på Stäket där jag klpte ulltvättmedel, ett betydligt längre besök hos Solkusten där jag hann med att prata med både Viffla och hennes moster och följde med mitt resesällskap till Garngalleriet där jag bara tittade.

Limmos garner är så fantastiskta! Där var jag också tvungen att stanna till och köpa ett glittrigt sockgarn. Det var så himla vackert!

Då var min garnbudget slut och tiden också. På vägen ut sprang jag förbi en monter där de sålde pärlor som passar att sticka med. Så de fick slinka med också. När jag kom hem insåg jag att det var ganska många pärlor i förpackningen :)

Allt som allt var det en jätterolig dag! Jag tyckte om att köra bil upp. Då hade vi någonstans att lämpa av saker vi handlat i omgångar och vi kunde bestämma själva när vi kom och åkte hem. Trafiken var heller ingen fara, inga stockningar någonstans. Det var inga problem att hitta och parkeringsavgiften var mycket lägre än vi befarat.

Väl hemma var jag förstås tvungen att ta en samlingsbild på det jag köpt, det var tröjmängd + 775m :)

Hemlispost!

Tack snälla hemlis för ditt jättefina paket!



Jag fick både tidning och te! Den svarta specialblandningen har jag redan hunnit smaka och det var riktigt gott.

Om du vill spionera mer på mig så finns jag både på Ravelry och Instagram där jag heter AlpakkaAnna. Jag har också uppdaterat mina svar på hemlisfrågorna.

Publicerat mönster!

Scroll down for English version

Nu finns mitt allra första mönster "Cloette's Sport Socks" tillgängligt på Ravelry!

Sockarna är ett mönster för att skapa en bassocka på mitt favoritsätt.

Under processen att ta fram mönstret har jag haft otrolig hjälp av Jannika och Gunilla som teststickat åt mig. Jannika har också gjort ett helt makalöst jobb som Tech Editor (granskare)
Utan er hade inte utgivningsprocessen gått såpass smidigt! <3

Det kommer att finnas möjlighet att ladda ner mönstret fritt fram till 15/3-2015.

English version

I've just released my first pattern: Cloette's Sport Socks. A basic sock pattern to make my favourite Vanilla sock.

I want to thank my test knitters Jannika and Gunilla who made an effort to help me find the errors in the pattern. Jannika also did a marvelous job to Tech Edit the pattern.

The pattern is available for free until 15/3-2015.

Östgöta Ullspinneri igen

I fredags gjorde jag, Jannika, Gax, och Lotta H en utflykt till Östergötlands Ullspinneri som ligger utanför Ödeshög. 

Själv är jag lite restriktiv med garninköpen just nu. Inte så att jag har köpförbud, men jag försöker att ha ett syfte med garnerna jag köper. Men en utflykt med vänner är ju ändå härligt!


Vi hittade rätt väg direkt och när vi kom fram och knackade på och blev vi välkomnade av Börje, som tillsammans med sin fru Ulla-Karin driver företaget. Börje hade fullt upp i spinneriet så han kom och tittade till oss i butiken med jämna mellanrum, vi visste ganska väl vad vi var ute efter även om vi hade svårt att välja. Vi gick runt och tittade på utställningen och de fina garnerna. Spinneriets största produkt är Visjögarn, men de väver också jättefina plädar och ulltyger.


Garnråvaran som spinneriet använder till Visjögarnet är från finullsfår som har en väldigt mjuk ull. De spinner även pälsullgarn. När de spinner använder de en unik spinnmaskin: Den enda Spinning Jenny som är i bruk i Sverige. Den maskinen gör att de får ett väldigt runt garn och då blir själva garnet ännu mjukare. Jag brukar tycka att ull kan vara något stickigt, men Visjögarnet är definitivt mjukt!

Jag var först sysselsatt med att försöka välja garn till min  förra hemlis, IdasHandarbete, och det var lite läskigt, eftersom de färger hon hade tänkt sig från början inte finns i Visjö-paletten, men efter att ha messat lite fram och tillbaka kom vi fram till att hon vilka garner hon ville ha i sin kommande kofta.

Sen kunde jag övergå till att handla till mig själv. Jag har 550 gram Visjögarn i Mullvad som jag köpte vid mitt besök på spinneriet i somras. Just nu vill jag sticka en Chickadee av Ysolda av det visjögarnet. Jag vill inte ha någon bakgrundsfärg som det är i orginalet utan mönstret i en enda färg.
Om ett par veckor ska jag delta i en spinnträff och då tänkte jag att två hekto förgarn i ull från Ullspinneriet blir alldeles utmärkt!

Vi hade alla ganska svårt att välja vilka färger vi ville ha. Det finns så mycket härligt att välja på i Visjögarnet: Naturliga ofärgade skalan, enfärgade i härligt klara färger och flerfärgade.
Längst till höger på bilden nedan är pälsullsgarnet.

Till slut hade vi handlat färdigt. När vi precis var på väg att gå kom Ulla-Karin ut från kontoret och började prata med oss. Hon hade förstått av vårt beteende i butiken att vi var garnintresserade(!) så hon undrade hur vi ställde oss till sociala medier och webbshoppar. Det föll sig så att vi hamnade i ett mycket intressant och ingående samtal om stick- och garntrender i Sverige och världen just nu. Spinneriets hemsida är väldigt gammal och de har länge funderat på hur de vill ha den. Jag kan avslöja att de kommer att öppna en webshop till våren! I första hand kommer deras garner att finnas till försäljning. Jag ser verkligen fram emot det, så blir garnet ännu mer tillgängligt och jag tycker det känns bäst att få handla direkt av spinneriet för att stödja dem lite extra.

När vi en bra stund senare skulle säga hej då var Ulla-Karin så otroligt snäll och bjöd oss på en kopia av den fina jubileumsboken som hon givit ut! Boken är fantastiskt fin och väldigt inspirerande att läsa och bläddra i! 

När vi kom ut möttes vi av ett fantastiskt vinterlandskap och vi passade på att ta lite projektbilder till några strumpor och sjalar. Vi fick också möjligheten att gosa med deras supergulliga sköldpaddsfärgade katt! Men hon gillade inte lika mycket att sitta i famnen.

WIP uppdatering

Scroll down for English version

Det var ett tag sen jag skrev som vad jag stickar på just nu.

Jag har faktiskt bara fyra aktiva stickningar (och fyra UFO:n men de tar vi mer om en annan gång)

De supersöta strumporna Får Me av Evelina Roos är väldigt roliga att sticka, även om det osade svavel om mig ett tag när jag skulle sticka med tre färger samtidigt (och det var långt mellan maskrona så trådarna var tvungna att snurras) Det gröna garnet blir så gulligt, tweedplupparna ser ut som små blommor på ängen där fåren står.

Fallowtröjan av Maria Magnusson började jag på ordentligt för en dryg vecka sen. Men när jag kommit nästan två rapporter upp på bålen upptäckte jag att jag hade fel stickfasthet på den slätstickade ryggen och dessutom hade tydliga fel i mönstret. Då repade jag upp och övergick till att monogamsticka på sonens strumpor:

Som är ett par vanliga, släta strumpor i något tjockare garn. Sonen behöver verkligen nya sockar, eftersom det har gått hål på alla hans andra handstickade strumpor.

Till sist, en tröja som fått vilat över vintern. Min gröna Pebble Clifff som är så fantastiskt vacker. Men jag är väldigt osäker på hur långt jag ska göra oket. Dessutom är de två färgerna jag stickar med nu i flerfärgsstickningen så lika att jag knappt ser skillnad på dem. Men med bra ljus funkar det, så när solljuset kommer tillbaka får jag se till att sticka mer på min underbara tröja.

English version

Right now I only have four active knittings. And four UFOs (more about them in a later post)

First there is the super cute "Får Me" socks by Evelina Roos. They are a really fun knit and my yarn, Trekking Tweed from the Indie Dyer Tant Kofta, is so lovely, the green tweed is like flowers on the ground!

I started the Fallow sweater by Maria Magnusson a little bit more than a week ago. First it Went all well, but after a while I realised I had the wrong gauge on the back (wich I knit in stockinette) while front is lace and travelling stitches. So I ripped it up and let it lie down for a while and continued to knit monogamous on my sons socks instead:

Which is a pair of plain, basic socks. I'm not too found of the yarn, but my son really needs another pair of socks as all his other hand knitted socks have holes in them.

Last but not least there is the beautiful, green Pebble Cliff sweater. I'm not sure how long I want the yoke and the two last colours are so close I can't see the difference in lamp light. When the sun comes out more, I'll knit more on the Pebble Cliff :)

3 Color Alpaca Cowl

For english version, scroll down

När jag startar stickprojekt är de ibland välplanerade och de har legat och väntat på tur. Men väldigt ofta får jag infall startat av någon form av inspiration på Instagram eller Ravelry.

Jag hade sett Joji Locatellis nya cowl på Ravelry och tyckt den var fin, men stannat vid det. Så helt plötsligt en helt vanlig torsdag i januari var mitt instagramflöde fyllt av tjejer som antingen just börjat eller planerade att sticka 3 Color Cashmere Cowl. Jag blev totalt frälst. Jag måste ha en också!

Det här var på lunchen och på jobbet på eftermiddagen snurrade det i bakgrunden vilka garner jag kunde tänkas använda som jag har hemma. Jag ville helst ha sjalgarner, alltstå ett lite mjukare garn i fingering weight. Men det enda jag trodde jag hade tillräckligt mycket av var sockgarner.


Då kom jag på den brilljanta idén att jag kunde använda Indecitan från Naturgarn! Jag kände inte att färgerna var helt 100 ihop men så fick jag erbjudande av Leftknit att titta på vad hon hade hemma i sin stash. Efter att ha filosoferat över en kopp te bestämde vi att det blev snyggast med Kamel, Orange och Lila. Kamel och orange är en kombo jag gillat ända sen Pebble Cliff och lila kunde bli en bra kontrast till dem.

Jag kom igång redan fredag kväll och det blev väldigt mycket stickning under helgen. Ganska tidigt kom jag fram till att kamel-färgen inte skulle räcka, så jag plockade ihop ett excel-diagram för att klura hur mycket garn som gick åt och hur jag skulle ändra cowlen för att få det att gå ihop.

När jag instagrammade om det visade det sig att Irene hade ett litet nystan i samma färg och samma färgbad! Den var hon jättesnäll och skickade till mig. Jag blev så himla glad, för då kunde jag fortsätta att sticka utan att behöva ändra mönstret! :D Tack snälla Irene!


När väl Irenes garn kom med posten i mitten av veckan kunde jag sticka färdigt och igår lyckade jag komma ut i snön innan det blev för mörkt.

Mönstret 3 Color Cashmere Cowl är mycket smart skrivet. Det går liksom inte att sluta sticka. Jag ville bara sticka ett varv till... Hela tiden! Det händer något i mönstret och det blir aldrig tråkigt. Trots att varven är många och ganska långa.

Mitt garnval var jag också väldigt nöjd med. Naturgarn Indiecita är gjort av 100% alpaca från Peru. Det är verkligen supermjukt att sticka med och trots att det inte är så väldigt hårt spunnet känns det att det är väldigt slitstarkt. Det är svårt att dra av tråden med händerna :)
Just den lösa spinningen gör att garnet splintar sig ibland och det gör att jag inte får det flytet i stickningen jag egentligen skulle önska. Men jag kommer säkert att sticka i Indiecita igen. Nästa gång blir det kanske vantar?

English version

Sometimes I plan my knitting project in advance, but most of the time I get inspired by what I see on Ravelry or Instagram and cast on without thinking :)

I saw Joji Locatelli's new 3 Color Cashmere Cowl on Ravelry and liked it a lot but left it to that. But one thursday in January my Instagram flow was filled by knitting friends who just had cast on Joji's Cowl. And I was hooked! I must knit one now!

In my mind I went through my stash of soft fingering weight yarns. And I couldn't think of any nice combinations. But then I realised I got three skeins of Naturgarn Indiecita that would be lovely!

The three skeins I had didn't fit perfectly together so a knitting friend of mine let me have a skein of lilac Indiecita to go with my Camel and Orange.

Friday night I started and rather early it was clear to me that the camel wouldn't be enough! After having instagramming about my doubts, a nice knitter let me have her spare of a skein. Wasn't that absolutely lovely of her!

When that skein arrived in the middle of the week I could finish my cowl and yesterday I cought some daylight to get a project photo. 

I love the pattern! It is so well written. You can't stop knitting. It's like "just one more row" because it always happens something in the pattern. And I learnt a new way of making jogless stripes. I will most certainly use that again.

I'm also content with my yarn choice. Naturgarn Indiecita is a soft and squicy yarn. The finished cowl is very warm even though it's rather thin. I like the feel to knit with it, There is just one drawback: the yarn splints sometimes which disturbs me and my knitting flow. In spite of that I will most certainly use Indiecita again. Perhaps I'll make a pair of mittens next time?

Trasselfritt

I nästan ett år har jag tänkt att jag borde sticka in mina hörlurar så jag slipper allt trassel.

Idag kom jag mig äntligen för att göra det!

När första var klara märkte jag att det inte tog så lång tid att göra dem som jag befarat, så det blev två par till när jag ändå hade ångan uppe..

Grönt, orange och grått. Mina favoritfärger. Alla tre var i Filcolana Cinnia från Magasin Duett. 

Jag lade upp tre maskor och stickade runt sladden fram till där de delar sig. Då ökade jag till sex maskor och lät tre maskor gå till var och en av de två lur-sladdarna.

Det känns roligt att kunna byta lite färger på mina lurar :)