Biljetter införskaffades förstås redan i september när de släpptes ihop med en kompis till dottern. Förra året var vi mammor med inne på arenan som jag skrev om i inlägget Directioners och Japanska körsbärsblommor. I år hade vi kommit överens om att tonåringarna skulle få klara sig själva och istället skulle fördriva tiden på egen hand.

Tonåriga dottern hade inga problem att hoppa upp ur sängen när jag väckte henne kl 02:50. En dryg timme senare stod vi redo vid postlådan för att bli upphämtade av vårt resesällskap.
Resan gick förvånansvärt smidigt och trafiken på Essingeleden flöt faktiskt på hela tiden. Det kan ju bero på att vi passerade där redan vid kl 6 på morgonen. Vi skulle få låna parkeringsplats i ett garage i Solna över dagen och vi hade inga problem att hitta dit. Efter lite omstuvande av prylar kom vi iväg för att promenera bort mot Friends Arena. Vi såg ut en plats där vi skulle möta tjejerna efter konserten om vi inte kunde få tag på varandra via telefon. Vi följde med dem en liten bit på vägen och släppte dem när de var säkra på att hitta.
Vi tog det lite lugnt på vägen tillbaka. Egentligen hade vi tänkt att gå och simma i Vasahallen, men den var stängd för sommaren, så vi gick tillbaka till bilen och fick oss en välbehövlig sovstund. När vi vaknade och gjort oss lite propra gick vi bort till Arenan för att se hur det såg ut. Det var nästan en km lång kö med (mestadels) tjejer som köade. Vi såg aldrig döttrarna men vi var i kontakt med dem och hörde att de fått ut sina armband och hamnat i rätt kö. Då kunde vi lugna åka iväg.
Vi hade bestämt oss för att åka till Söder. Steg ett var att få tag på lunch eftersom klockan närmade sig två började det vara hög tid. Efter lite letande lyckades vi äntligen hitta Akki Sushi som jag hört gott om tidigare. De har också en omnämnning i White Guide. Det är ett superlitet ställe, egentligen bara ett hål i väggen och de har bara plats för 6 sittande men vi hade tur, för det var tomt när vi kom. Vi beställde vår mat och det nåde verkligen upp till våra förväntningar. Sushin var Hur God Som Helst!


Till slut var vi klara och kaffe/te-tarmen började göra sig påmind så vi satte oss på ett fik och tittade på alla söderbor som passerade. Lite kändisspotting fick vi också: Johan Rabaeus, Jonas Karlsson och Gabriel Forss. Vi fastnade i underbart "deep-talk" om livet i allmänhet och en del om barnen och skolor så tiden rann iväg jättesnabbt. Helt plötsligt såg jag att klockan var över halv sex. Jag som skulle till Litet Nystan!

När jag kom in fick jag se expediten. Jag kände igen honom från bloggvärlden: Det var självaste Asplund knits! Jättekul att träffa honom IRL! Jag har följt hans blogg ett tag och han gör otroliga kreationer med millimeterprecision in till sista detalj. Jag var ju tyvärr sen och affären skulle snart stänga. Affären var superfint inredd och väldigt fin ordning. Jag stod och velade om jag skulle ha sockgarn eller garn till en sjal. Bland yllegarnerna fanns både Kampes och Visjö. Kampes hade jag inte tittat på tidigare, det ar lite för strävt för mig. Och Visjö är ju ett Östgötskt garn, så det kan jag skaffa på närmare håll :)

Jag hittade enkelt tillbaka till min kompis på fiket och vi gick lite fram och tillbaka på Götgatan innan det var dags för att åka tillbaks till Solna där vi tog ännu en nap-attack i bilen. Jag hade svårt att somna och när klockan ringde strax innan 22 var jag helt ur fas.

Efter att ha tagit en ordentlig sovmorgon och tagit det ganska lugnt under dagen så börjar jag bli människa igen.
Dottern är fortfarande helt uppfyld av intrycken från gårdagen och otroligt lycklig över att hon fick stå längst fram vid kravallstaketet och fick se grabbarna på bara nångra meters avstånd.
Vilken dag! Eller rättare sagt, dygn.
SvaraRaderaVilket äventyr! För både Döttrar och mammor :-)
SvaraRaderaVälkommen till "Gudrun Sjödén-träsket"! ;-)